Redan har julens goda tider för de kriminella börjat. Bara under några nätter har ett tiootal inbrott gjorts i närområdet och centrum.

De utnyttjar människornas vana i bostäder som att åka bort under helger, inte minst julhelgen, då alltför många kommer att upptäcka förödelsen efter det ovälkomna besöket i deras frånvaro.

Uttnyttja enkla saker som timers att tända och släcka lampor, sätta igång och stänga av radion, be grannen titta till, någon tittar till och tömmer på post, be grannen ställa sin bil på tomten m.m Men framför allt, ändra inte så att en kriminell ser när du är borta. En sådan sak är att vända ner persiennerna, de som normalt är uppe, eller tvärtom. 

Nu är det svårt att gå ut med hunden när den vill, det finns människor som lär sig och kriminella också.

Som med hennes killes hussar:

- Du brorsan, det är dags att gå ut med hunden.

- Va? Nu? Varför det?

- Då får du schäfersällskap, de går alltid förbi vid den här tiden.

Klart att han lyder och vi träffas och har sällskap. Det är alltid roligare att gå två eller flera jämfört med ensam. Och idag blev det livat. När vi var på återfärd så satte sig hundarna och tittade på orädda gräsänder, då kom en tredje hund med matte och genast satte hundarna av i kolonn, först den sist ankomna taxen, följt av de andra.Vi människor pratade om hundar och deras sätt.

När vi sedan skiljts kom vi att möta grannens hund här i trappan och de satte igång och leka så det hördes, fast det bjöd vi på efter gårdagens helvete som grannen under mig ställde till med för övriga hyresgäster och min hund, som nu ligger vid min sida och sover.

Vädret är en fröjd, varmt och gott och med lite tur solsken, 6-8 grader varmt. Kan det bli bättre? Knappast, om man bor i norrland, det gör inte jag!

Så jag fick släpa mig ut med hunden och gå vår promenad. På sista hälften av rundan kom vi allt närmare den "motoriserade" pudeln. Namnet har den fått av mig för den morrar så det låter som en motor i den. Och matte ville visa att den är inte farlig, något som jag redan konstaterat, men hur farlig är matte då? De kom att gå 50 meter före oss. Jycken spanade in pudeln, jag spanade in matte. Och plötsligt var hundturen alldeles för kort och trevlig. 

...är kommen och tystnaden är bestående, än så länge. Själv har jag sovit oväntat gott och länge, men har nu ont i magen så det räcker.

Hunden fick jag fram efter över en timmes lockande efter omgången igår kväll. Nu ska vi, försenade, ut och se vad det finns att lukta på, för hunden alltså. Husse spanar bara efter damerna.

Idag har Assar namnsdag. Grattis Assar! 

Lördagen började uselt och den slutade hörbart uslet, trots så många trevliga kommentarer idag. Detta eftersom en idiot till granne släppte loss och ett 20-tal personer kom. Många timmar senare, dvs för en timme sedan, tystnade det och nu först vet jag att jag klarade mig, hunden vet jag inte alls. Hon har legat i timmar under sängen utan att säga ett ljud.

Mitt arbete med att redigera och korrekturläsa text, kom av sig, och det är inte första gången tack vare grannen. Som också är orsaken till att jag är två månader försenad.

Lev väl! 

Efter flera dagar av glömska, kom jag så äntligen ihåg att köpa bajspåsar till hunden. Detta som jag glömt i flera dagar. Fulle rulle när till centrum och lagom innan den trångapassagen med skymda hörn, kommer en tjej på en eu-moped isamma höga fart. Vi bromsade hårt båda två och jag väjde så hon kunde fara vidare. Inte bara för artighetens skull utan att vi skulle passera varandra i högertrafik.

Någon sekund senare och det hade smällt. Vilken dejt det hade kunnat bli! 

En irländare hade varit och druckit på puben hela natten. Bartendern sa slutligen att baren skulle stänga. Så irländaren ställde sig upp för att gå men föll huvudstupa ner på golvet. Han försökte resa sig ytterligare en gång; samma resultat. Han tänkte att han kunde kravla sig ut för att få lite frisk luft och förhoppningsvis nyktra till. När han hade kommit ut ställde han sig upp men föll pladask. Så han bestämde sig för att krypa de fyra kvarteren hem. När han fram till dörren ställde han sig men föll även denna gång framstupa. Han kravlade sig genom dörren och in till sovrummet. När han kom fram till sängen försökte han ytterligare en gång ställa sig upp. Denna gång lyckades han ställa sig helt rakt upp men föll snabbt ner i sängen och somnade som en stock så fort hans huvud lade sig på kudden. Han vaknade på morgonen av att hans fru stod över honom och skrek:

-Så du har varit ut och druckit igen!

-Vad får dig att tro det?, frågade han med en oskyldig blick.

-De ringde från puben - du hade glömt din rullstol där igen.

Det var inte bara en usel natt, det var en kall natt som kulminerade vid 8-tiden i morse. Och ännu ligger kylan kvar och det ser ut som jag har hamnat i nordpolen, utfryst och klar. Säljs väl sedan ompackad och klar hos livsmedelsbutikerna för en usel vara till reapris?

På hundturen sprang vi på ett stort antal änder, uppdelade på varsin sida om gångvägen. De längst ifrån vattnet lyfte och landade säker i grupp på vattenytan. Alla utom en, som säkert undrade vad de andra höllt på med. De närmast vattnet tog det säkra före det osäkra, och hoppade i vattnet.

Därifrån började att skrika på den sista gräsanden, fritt översatt: Kom nu då! Nu kan inte vara kvar. Kom NU! Och framför våra nosar gav anden upp för grupptrycket och lyfte. I en elegant båge över mig och hunden för en brant nedfart och snygg landning i vattnet. Ett hundra meter senare var alla uppe igen.