Upp kom jag ur sängen. Inte så svårt med lite jävlaranama. Nu ska tisdagen göras, inte minst bloggmäsigt. Flera idéer till inlägg finns redan i huvudet och sen vet jag inte vad som händer under dagen, men hund, cykel och jag, är ingredienserna i de flesta fallen. Ska försöka hitta en ung snygg dam med humor också, så det blir variation. :-)

Idag har en före detta president namnsdag, Abraham (Lincoln). Grattis Abraham!

Så drar sig måndagen mot tisdag och ytterligare en dag har lämnat sina spår i våra liv. Kanske positiva spår eller negativa, roliga, sorgsna eller heltokiga spår, men oavsett vad det är för spår, så finns dom hos den som drabbats av det. Nu drabbar natten oss i Sverige, och en stor del av oss ligger eller ska lägga oss och sova, med eller utan sällskap. Andra sitter och jobbar hela natten igenom.

Oavsett vad du läsare gör, så är du alltid välkommen hit för att läsa, kommentera eller kanske bara ta del av dagens humor? Oavsett, så är du lika välkommen under tisdagen.

Lev väl! 

Om åtta dagar arbetar få människor, men vissa kanske mycket hårdare än vad som egentligen skulle behövas. Och så blir det i en veckas tid eller mer räknat åtta dagar från idag.

Julafton om åtta dagar, på en måndag. Det betyder att helgen innan, lördag och söndag, blir resetoppar, inte bara på tåg och flyg utan även på vägarna. Många har haft en trevlig fredags- och/eller lördagskväll och är allt annat än nyktra när de sätter sig i bilen för att fira jul .

Under en normal dag finns det 15.000 påverkade förare på vägarna. Du har säkert mött dem, kanske sett vad de ställt till med.

Över ett hundra människor dör varje år i trafikolyckor relaterade till alkohol, tusentals skadas under samma tid av samma orsak. Det kan vara en vän, en kompis till dig, som drabbas den här julen, eller nyårshelgen. Kanske just den du känner är den som kör påverkad.

Stoppa din vän, din kompis från att köra bil alkoholpåverkad. Du kanske blir ovän då med den du hindrar från att köra bilen, men du har kanske räddat liv också. Frågan är, vilket är bäst för dig?

Du får inte slå ner den påverkade föraren, men ta nycklarna, vägra åk med, är två möjligheter. Kanske måste du ringa polisen och anmäla din vän/kompis för rattfylla, men det är bättre än att personen ifråga kör ihjäl sig och/eller andra.

Lite plågande statistik:

• En av fem tjejer mellan 18-19 år åker med en alkoholpåverkad bilförare någon gång under ett år.

• Mer än var tredje ung förare som dödas i trafiken är onykter.

• Hälften av singelolyckorna med dödlig utgång är alkoholrelaterade

• I singelolyckor där ungdomar mellan 15 - 24 år var inblandade, är två av tre alkoholpåverkade.

Synförmågan, kordinationen och reaktionsförmågan påverkas av alkoholen och gör dig till en dålig förare, och det är just dessa funktioner som måste vara i topptrim när du kör bil. Så kör nykter i helgerna som kommer!

Så här sista veckan före jul är det lungt och jag kunde hastigt och lustigt ta mig till biblioteket för lite släktforskning. Efter en halvtimme var jag klar, och tog fram mobilen för en bekräftelse.

Jädrar i alla värmekällor! Jag hade suttit i 1,5 timme och om åtta minuter skulle jag träffa folk. Innan dess handla. Snabbt därifrån så böckerna stod oh gungade i hyllorna. Ut och upp på cykel, nu fick bilister och gående flytta på sig. Fast unga damer mitt på övergångsstället kör jag inte på, möjligen annat när jag har tid. In på halvsura ICA, där personalen var allt annat än glad. Hade de gått över bäst före datum?

Ut igen och full rulle in i den trånga gången som skiljer parkering och Coop åt. Naturligtvis kommer en flåsande cyklist från andra hållet i hög fart så jag gör en kraftig snygg vänstersväng utan publik eftersom jag inte vill sakta ner. Då backar en VW Polo ut. Den föraren var inte rädd om häcken! Snäll som jag var undvek jag snyggt att sätta på bilen bakifrån och trampar som en galning för att ånyo klämma åt bromsarna och samtidigt sätta ner fötterna. Framför mig kom en 18 meters långtradare och jag hade ingen lust att vara dekoration på den, inte just nu. Efter att ha fått ner farten lyckades jag klämma mig ut och ta en annan väg tillbaka, två korsningar i vilken den första dundrar jag på mot och det gjorde den vita Volvon också. När föraren såg mig ändrades ansiktsfärgen till bilens färg och för en kort sekund såg det ut som han skulle väja in i ett garage vid sidan av vägen. Fast det var inte så lyckat för där stod redan en bil. Det blev jag som klämde till igen och föraren har förhoppningvis återfått färgen i ansiktet nu.

I nästa korsning som avslutas med en bro for jag över bron, medveten om bilen till höger som jag bara skulle före. Det var bråttom! Det gick bra och jag trampade på tills jag såg den jag skulle möta, ute och sparka boll i naturen, så en snabb vänstersväng och offroad. Det blev en något omtumlande färd i terrängen och magen centifrugerade riktigt bra. Hur jag själv såg ut beskriver jag inte.

Tack vare en fotboll som kom flygande hann jag ikapp den jag skulle träffa, annars hade vi missat varandra.

Det är bara att konstatera att jag måste cykla fortare.

Hönan Agda och kompisen Beda sprang över ladugårdsbacken med tuppen tätt i hälarna.
-Ska vi stanna, skrek Agda.
-Nej, då tror han vi är lättfotade.

-Ska vi springa fortare då?

-Nej, då tror han vi är rädda.

-OK, skrek Agda. Då snubblar vi.

**********************

Det var en bonde som skulle lossa spannmål, men
det bar sej inte bättre än att det hände en liten olycka.
När han låg i sin sjuksäng på lasarettet och sköterskorna
kom och tittade i hans journal så hajade dom till, varefter
de gick fram och lyfte på hans täckte, för att betrakta bonden ädlare delar.
Bonden sa inget i början, men efter ett par gånger så tröttnade
han och stoppade en sköterska som var i färd med att lyfta på täcket.
Han frågade henne varför hon skulle titta in under täcket.
Då svarade hon:
-Det står i journalen att 'Lämmen föll ner och krossade foten vid sädestömning!'

Här har jag gått dag ut och dag in, månad ut och månad in, ensam och ledsen, så finns lösningen närmare än jag trott.

Snart är jag inte längre ensam, eftersom Phone House lovar i TV-reklamen att uppfylla alla mina önskningar. Inte för att jag har så många, bara få en trevlig mysig dam att bo med, att få den senaste mobilen när den kommer ut, ett hus med lagom stor inhägnad tomt, en större båt, lantställen i och utanför Sverige, allt utan kostnad förstås. Och så en stor månadsinkomst under resten av mitt liv, förutom gratis flyg- och tågresor.

Tack Phone House för att ni uppfyller mina önskningar!

Veckans första dag erbjuder inget nytt i vädret, men väl nya händelser, kanske ett nytt jobb eller en ny vän dyker upp?

Iband skulle jag vilja spå in i framtiden, samtidigt som jag personligen är lite orolig för vad jag skulle se då. Jag får nöja mig att kunna säga vad som hänt i dåtid.

Idag har Stig namnsdag. Grattis!

Idag kom jag att diskutera ämnet ensamhet, något som är så hett att man ska akta sig.

Alla som har familj bryr sig om familjen. Alla som har släkt och riktiga vänner nära sig bryr sig inte. Men de som sitter ensamma i lägenheter, eller ännu värre, driver omkring utomhus, vem ska de fira jul med? Hur mycket julmat äter de?

Jag kan bara utgå från mig själv, som varit på båda sidor. När jag hade det bra var jag hos de som inte hade det, jag träffade ensamma som hemlösa, gav dem en stund av social gemenskap, något jag fick igen under många år.

Idag är jag på andra sidan efter flera års samboförhållande, spräckt av en illasinnad syster. Och den här sidan är fylld av folk som ska resa bort, åka på julbord, löften som inte hålls, folk som påstår sig bry sig, men inte gör det osv.

Det är inte så att jag är desperat behov, ännu. :-) Men var är den mänskliga faktorn i människorna? Är det bara vissa organisationer som ska bry sig? Nej, säger jag. Du ska också bry dig, även om du har en familj, pengar och socialt nätverk, för det finns folk att bry sig om, människor av kött och blod precis som du, som inte valt att leva ensamma! Och det är inte bara i storstäderna!

Tänk vad ett telefonsamtal kan göra, eller att bjuda hem någon för en stunds samvaro på lika villkor, kanske det finns någon lokal för gemensamt utövande av sport?

Fast det kanske inte är värt risken. Risken att få en vän för livet, en som du kan lita på när du behöver hjälp, för alla är inte av samma skrot och korn!

Men som sagt, det är en känslig fråga och flera har spytt galla på mig redan, så snart dör jag väl i ångorna och människoplågaren under bloggarnamnet Zkrivaren, har skrivit sin sista rad.

Med detta inlägg avslutar jag söndagens bloggande och återupptar det imorgon måndag förmiddag.

Lev väl!