Efter en besvikelsens dag är det dags att lägga sig, kanske för att sova, kanske för att grubbla.

Att åter bli sviken av en som kallar sig vän, känns för jävligt.

Och innan någon nu öppnar munnen, så har vi känt varann i över ett år. Således ingen ny bekant eller flamma.

Det är precis som med förhållanden. Säger jag ordet är det parförhållanden alla tänker på, inte vänskap eller annat.

Likaledes när man använder uttrycket kommit nära mig, finns i mig, då måste det vara en kvinna.

Nog om tjat. Nattinatti.

Lev väl!

//Zkrivaren 

Kära tomten...

Du måste bli förvånad att jag skriver till dig så här dagen efter julafton. Det är nämligen så att jag skulle vilja reda ut ett par saker som hänt sedan början på månaden när jag, fylld med förväntan, skrev en önskelista till dig. Jag önskade mig en röd cykel, bara en cykel...

Jag förstörde min hjärna genom att studera hela året, lever med sviter av det än. Jag var inte bara bäst i klassen utan hade även de bästa betygen av alla elever på hela lågstadiet. Jag ljuger inte om jag säger att det inte fanns någon som uppförde sig bättre än mig vad det gäller mina föräldrar, min bror, mina vänner och grannar i hela mitt kvarter. Jag gick ärenden och jag hjälpte till och med äldre personer över gatan. Det fanns inget som jag inte skulle ha gjort för mänskligheten.

Hur har du mage att ge mig en jäkla jojo, en dum visselpipa och ett par sockar. Vad sjutton tänkte du på, din fete djävel? Trodde du att du skulle komma undan genom att ge mig sådan här skit. Och som om du inte gjort mig illa nog, så gav du den lille grisen på andra sidan gatan, Tommy Nilsson, så många leksaker att han inte ens kan komma in genom dörren. Efter detta gick det bara utför i mitt liv, har inte haft en enda önskan efter detta... Gick så långt att jag rymde hemifrån.

Så kom inte och tryck ned ditt feta arsle i min skorsten nästa år. Då lappar jag till dig. Jag kommer att kasta stenar på dina dumma renar och skrämma iväg dem så att du får gå tillbaka till Nordpolen, precis som jag måste göra nu eftersom jag inte fick någon röd cykel. Dra åt pepparn Tomten. Nästa år ska du få reda på hur illa jag kan bete mig, din fete dj*vel.

Med vänlig hälsning,
Lilla Lotta på bråkmakargatan

Ja, det är inte lätt med dessa önskelistor man som barn skrev så man fick kramp som barn. Men att önska är inte samma som att få som vi alla vet. Man trodde tomten drev med en eller att han heller inte lyssnade, han kanske inte kunde läsa.

Så Tomten, som vuxen önskar jag att alla som har det svårt på ena eller andra sättet... får det bättre... ingen ska behöva lida... allra minst barnen. Min önskan inkluderar att du ska sprida ut att det pågår en namninsamling till förmån för barnen. Sätt en etikett extra på Alla paket i år om ”En Manifestation För Barnen” så alla får reda på att den finns. Kanske, kanske det kan bli 1000 underskrifter innan året slut, fattas bara 348 styck. Om du ordnar detta, lovar jag att aldrig mera kalla dig fula saker... jag ska vara nöjd med vad jag får... eller om jag inte får ett enda paket... i år. Så snälla tomten, visa nu att du finns... och att du är god.

UPPRÄTTELSE FÖR SJUKA OCH UTFÖRSÄKRADE

http://www.namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=2265

De var mina önskningar för i år... men barnen är viktigast...

Mvh från en som skrev som liten...

Ps. Du behöver inte sätta på en extra till de som redan tagit sig tid, man kan bara skriva en gång. Du ser vilka det är. Ds.

Ta den säkra vägen i år va?

Greve Farbror Torsten och hans unga grevinna var ute och gick sin sedvanliga söndagspromenad. Eftersom det var ovanligt fint väder så kom de längre bort från hemmet än vanligt, nämligen till en idrottsanläggning med ett gammalt plankstaket. Där hade bygdens ungdomar klottrat en massa könsord. Grevinnan som besparats såna vokabulärer i sin uppfostran blev nyfiken på dessa ord så hon frågade sin man vad ordet knulla betydde. Greven, som även var webbmaster för FarbrorTorsten.com, kunde förstås alla svordomar och könsord, men beslöt sig ändå för att blåljuga grevinnan rakt upp i ansiktet!
- Det där är ett finare ord för att ta för sig när man serverar, sa Farbror Torsten.
Senare på kvällen hade greveparet bjudit stadens nobless på supé. Grevinnan kom in i sin stillfulla stass och finaste matservisen var framtagen. Alla var förhoppningsfulla på en trevlig afton. Då säger grevinnan som vill vara med i tiden och visa att hon har lärt sig något nytt:
- Om borgmästaren vill börja knulla potatisen så kan väl kapten knulla köttbullarna?
Då sa en gammal general:
- Det här var jävlar det roligaste kalas vi haft på länge. Jag kör picken i sillsalladen!!

När jag tittade in i badrummet för att eventuellt ta ett bad, började jag fundera på om jag inte hade glömt nåt.

//Zkrivaren som blöt sådan.

Vad minns jag av året 2008?
Jo, att jag året innan hoppades på att det skulle bli ett vändningens år för mig, så blev det inte.
Jag utsattes för grym tortyr av en granne under större delen av året. I senare hälften av sommaren fick jag ge bort hunden, min trogna vän i 7,5 år, därför hunden led. Nu lider jag.
Men så kom vändningen i uppgången, grannen flyttade, och en ny kom dagarna efter, en familj som är toppengranne.

Tillbaka till början av 2008, vinter och snö, samt kyla. Detta tillsammans med ångest är bottennapp, något de flesta struntar i, således går man och lider.
Men våren kom och det blev varmt en kort tid. Tyvärr kunde jag inte utnyttja balkongen fullt ut på grund av nämnd granne, men blommor kom ut, blommor jag haft råd att köpa, kommit ihåg att köpa eller som jag fått.
Mitt problem på växtfronten är att jag inte har någon stor handelsträdgård nära mig, då blir priserna högre, ibland avsevärt högre.

Jag kom att ta längre promenader med hunden. Det blev längre turer med cykeln, långa promenader i ensamhet mestadels. Boken jag höllt på med stannade av i brist på lugn och ro, koncentration och avslappnad författare.

I april fick ICA en ny ägare. Vad skulle hända? Svaret kom omgående. Upprustning och förändring ibland varorna. Ny personal till viss del och trevlig sådan.

Det var under det här året jag träffade många nya människor, och en del gamla kompisar och vänner. Det skulle visa sig att vissa mycket närstående vänner, en sådan, kom att frysa ut mig på ett sätt som skadade mig för livet. Någon orsak har jag aldrig fått, och ovissheten är skitjobbig, bland annat för att personen finns här hos mig, i mig fortfarande.
Många andra kom mot mig, några väldigt nära inpå. Flera försvann under sommaren och hösten.
Men ett par vänner stannade kvar, och några kom till, som än idag spelar en stor roll, kanske snart en avgörande roll för nån, i mitt liv. De kommer från västkusten, mälardalen och solens län...okay stad heter det egentligen, men länet är Värmland. Från ostkusten blev även västernorrland ett län med "vän" i, liksom Gävleborg.
Sommaren försvann när våren tog slut, kyligt och regnigt. Likaledes med många "vänner", ett fyrtiotal totalt. En efter en försvann de, flera efter att ha givit löften. En som till och med skulle komma på middag här, bara försvann.

Under andra hälften av den så kallade sommaren tvingades jag på grund av min granne, att lämna iväg hunden, som hamnade i ett län jag knappt varit i, Skåne. Hon har det bra, och är så saknad av husse att det inte finns ord att beskriva saknaden.
Därmed kan "Ågren" (ångest) göra entré på storslaget vis och jag går ner mig allt mer.

Hösten blir en lång pina för mig, vännerna är numer i bakgrunden, utom några få, varav en ringer först ofta sedan lite mindre, men är så...mycket av allt. Får mig på bättre humör, men ångesten släpper inte fullt ut.
Nu börjar många fråga när jag fyller år, vilket jag motvilligt talar om. Då skall vi fira dig, säger alla, ovetandes om den andra. Jaja, tänker jag bara. Men i slutet av september fick jag en inbjudan till annan ort, där jag var en helg. Den kom att få mig att må bra i nästan 2 månader. Snacka om att behöva miljöombyte. Och jag fick en ny vän på köpet.

Höst blir vinter och några köldknäppar kommer och går, men värmen består, åtminstone plusgrader fast regnet kommer ner ofta.
ICA har rustat färdigt. Min födelsedag kommer och precis som jag anat, kom 3 av 40 ihåg att gratta mig. Ingen kom, fast en ville, men hade inte möjligheten att komma. En som glömde ringde veckan efter, förtvivlad, men är ursäktad, för det är en person jag inte kan bli arg på.

Nu går vi mot jul och nyår, jag mår dåligt av detta, ensamheten får väggarna att komma för nära, vakna på morronen och må dåligt, gå och lägga sig och sova...illa. Det är jag i ett nötskal.
Då kom en inbjudan att åka bort, som fått en fadd smak av ett skäl jag inte kan gå närmare in på, samtidigt som resan landar på 3.500 kronor, då vill jag stanna...länge. Får jag det?
Troligen sitter jag hemma och mår uselt, hur länge jag nu orkar det.
Således slutar året som det började, och 2009, kan bli bättre, men jag vågar inte ens hoppas. Däremot kan jag avslöja en sak, önskejulklappen är att slippa vara ensam! Undrar om den kommer till mig?

ICA
I april kom de nya ägarna. Tur var det för den gamla hade ingen känsel kvar för butiken och personalen var inte så trevlig. Om man bortser från semestervikarier och inhoppare.
Den nya ledningen lovade omedelbart en uppfräschning som kom att genomföras och bli klar tilll vecka 48. Och då liksom vid övertagandet, bjöds det på tårta, men det var jädrar mig smala små bitar de bjd på. Jag är van vid stora bitar, typ halva tårtan.
Personalen förändrades och en del försvann, två är saknade någon är inte saknad, resterande blev trevligare att umgås med, kund-personal.
Nu går man till ICA med glädje, och allt fler gör detsamma. Kött- och blandfärs görs påplats, och läggs ut ofta, för den går åt i en aldrig sinande ström.
Tyvärr är priserna lite höga poå vissa varor och allt kan inte förklaras med leveranser, uppfödning, prislistor centralt m.m En del är på grund av uppfräschningen.

Personalen är ibland de trevligaste jag har träffat, och jag har träffat många. Sällan klarar jag att handla på 15 minuter som förr, nu är det snarare 30-60 minuter i affären. Jag fastnar och pratar med personal eller bekanta tillika kunder i ortens bästa affär - ICA!

I Sverige och världen
Under året har terrorism varit ett återkommande inslag i media. Nya säkerhetsrutiner har införts och trasslat till det för den hederliga, i syfte - som man säger - att förhindra attentat.
Irak är ett annat ämne som hörs mycket och kriget fortsätter, även efter Husseins avrättning, liksom kriget mellan Israel och Hamas, där palestinerna i övrigt får lida.

 
Lagar som ger möjlighet att avlyssna en stor mängd olika slags trafik, eller påverka nedladdningen från internet, rör upp känslorna hos den svenska befolkningen. Den s.k Ipred-lagen, får nya lösningar att komma fram och även i fortsättningen kommer nedladdning av stort antal att ske.
Men ännu en, som är värre än dessa 2 lagar tillsammans, planeras. Myndigheterna skall få tillgång till alla trådbundna och mobila telefonsamtal, e-post, och annan information via data, även msn och Skype. Om detta säger svensken ingenting.
Denna lag är många gånger värre än t.e.x Ipred-lagen, och kommer säkert att fälla många nedladdare av bara farten. Men vad gör det så länge den inte heter Ipred?

Under året klubbas det att en arbetslös ska söka arbete överallt i landet, annars dras ersättningen in. Sjuka, företrädesvis långtidssjuka blir nya mål för en regering utan empati. De ska tillbaka ijobb, även om de inte kan det, t o m dödssjuka kom i siktet.
Senare beslutades att man fick ett begränsat antal dagar på sig under vilket man skulle även söka jobb, för sedan dras ersättningen brutalt in. Socialen nästa.

Även a-kassan fick sitt, en skyhög höjning på avgiften fick många att lämna densamma, och intäkterna sjönk dramatiskt. Plötsligt talade man om en lag som skulle tvinga alla vara med i a-kassan, även mot sin vilja.

Finanskris och bilkris
I oktober stannade plötsligt allt av företagen fick inga order längre, en finanskris med start i USA, hade nått Sverige, och varslen haglade. Samtidigt kom en bilkris i spåren av finanskrisen. Volvo och SAAB, våra f d svenska bilmärken, låg plötsligt illa till och värre blev det. GM (SAABs ägare) och Chrysler hade ont om pengar. Ford klarade sig ännu. De övriga två behövde jättelika lån, som politikerna i USA, inte ville ge.
I Sverige varslades tusentals på Volvo personvagnar, men även hos Volvo CE m fl och underleverantörerna gjorde detsamma, några har gått i konkurs.
I slutet av november föreslogs åtgärder för att hjälpa bilindustrin med pengar i USA, detta kom bara till senaten, som röstade ner det.
I Sverige höjdes krav på att regeringen skulle köpa loss Volvo, men Maud Olofsson nobbade, kanske blev prislappen på 521 mljoner för mycket. Hon kanse såg en hotbild mot sin lön?
Den 19 december tog president George W Bush beslutet att rädda bilindustrin med ett jättelån. Hur det kommer att påverka övriga krisdrabbade bilmärken dito företag i olika länder, vet jag inte ännu, men nästa år skall bli ett mycket dåligt år spås det.

Dåliga tider

Nästa år har vi deflation i Sverige. Och hundratusentals kan bli arbetslösa, socialen klarar inte anstormningen och bostadslösheten kmmer att öka kraftigt. Arbetslösheten spås hamna på 8-10 procent. Till detta kommer de utförsäkrade och övriga som kan bli motvilliga kunder hos socialen. En jättesmäll ekonomiskt sätt för landet, men regeringen lär inte se detta.

Jordbävning
I december kom även den stora jordbävningen, inte i USA, utan i södra Sverige, den mätte 4,3 och är den kraftigaste på 20 år. Och man säger att det kan komma kraftigare senare. Vid 5 ramlar våra hus, de är inte byggda för jordbävningar. Vem eller vilka tar hand om de bostadslösa? De nya utslagna om en sådan jordbävning inträffar?

Mina egna mål 2009
Jag har inte mycket till önskningar och mål, kanske få en familj och därmed även slippa ensamheten och få rätsida på mig så småningom. Fast det kanske är för mycket begärt?
Få åka bort och vara borta lite mera, är en annan önskan som jag inte vet om den går i uppfyllelse än.
Att få ha hälsan och en hyfsad ekonomi, lugn och ro, samt slippa ångest o dyl., sedan är jag nöjd.


//Zkrivaren

Fernandoz - Härliga Lördag

Nu när lugnet råder här igen...för stunden, hinner jag med att prassla prata med andra damer, kanske en resa kan bokas in, om allt går vägen.

Jag har även tagit en promenad, samt en sväng till ICA, där det fylls på varor som aldrig förr. Jag var nere och handlade åt mig själv och andra, så har jag fått ge lite social service också.

Nu skulle det vara trevligt att bli bjuden på nåt jippo för en gångs skull, men då ska man visst vara spacklad som få. Inte undra på att kvinnorna snavar, snubblar och ramlar, när de inte kan hålla ögonen öppna eller huvudet uppe på grund av allt smink.

Z, släng av dig skiten, du är snyggare utan kläder spackel.

//Zkrivaren

Nu ska det dregglas och vara avis kan jag tro...:-) 

Ja då var man klar för start... Gjort så gott det går med den gamla, ingen ätt uppgift. Kläder på... om än så besvärligt att välja... håret fixat så gott det gick och spacklet på... Det sista var nog värst utöver färgen på överkroppen... Hittade knappt sminket sen sist...

Nu tror jag männen kommer hålla med, det gjorde mannen i mig. Varför har tjejer så mycket skit i nessesären???  Man hittar ju inte de små detaljerna!!! Fick hälla ut det mesta och där får det ligga tills jag kommer hem igen.

Kläder? Det blev först raffsetet och sedan svart, svart, svart, svart... bare tullar... En färg jag inte vill ha också... kan ni gissa vilken?

Tänker jag efter så är det väl samma med handväska... en massa bröte.

Nu blir jag hämtad klockan 14 så jag lämnar er... undrar om de har starkt att dricka till maten? Jag kör ju inte, hmm

I vilket fall... sköt er medans jag är ”väck”... kan ta tid innan jag kommer. Kram på er...

Bild... näädu...

Men Z då, måste du tala om för alla att det inte blev så mycket sova i sängen i natt? Men viss var tältet stort och fint?

Undrar just vart hon tog vägen, hon tog täcket med sig...som vanligt. Hittade det i vardasrummet på golvet.

Nu har vi kommit till sista lördagen...före jul.

Och natt till idag var det groggvirke på vägarna - ishalka!

Naturligtvis var många sugna på groggen och över 60 olyckor är kända, men att mista livet är mindre kul. Det gjorde två personer.

Själv skall jag försöka gasa på lite nu, så jag hinner med att göra lite...städning. Urk. Hur trist på en skala är inte städning? Och alltid åker jag på det av någon anledning.

På återhörande!

//Zkrivaren