I torsdags skulle jag slänga mina sopor som jag så duktigt, om än med viss ovilja, sorterat så fint i soppåsar. Men avdelningen kartong, där mjölk etc skall ligga var full. Med lite jävlar anama och fula ord som skulle få folk att antingen bli till sig eller svimma, fick jag in mitt. Glad för då skulle det komma med i tömningen.

Idag var det dags igen, mjölk- och juiceförpackngar m.m skulle iväg. Jag öppnade locket och innanför väntade ett sopberg av ilskna mycket hårt ihopträngda sopor på mig. De vägrade bara att släppa in en enda pytteliten del av mina i påsen.

Djupt chockad ringde jag områdeschefen, som var frånvarande och den som svarade hänvisade till nästa. En bruklig vara här. Och efter lite fula ord igen, kom jag fram till denne, som var upptagen, men lyssnade på mig. Han meddelade att sophämtning sker endast varannan vecka oavsett det behövs eller inte!

Problemen är att tömning behövs 1-2 gånger i veckan.

Samt att sophämtning är dyrt.

Och värst är att hyresgästerna slänger wellpapp där, som tar enormt med plats och inte ska kastas där.

Vem sa att vi skulle få det renare med källsortering?

Jag var ute och gick med min 4 åriga dotter.
Hon plockade upp något från marken och stoppade det i munnen, jag tog saken ifrån henne och sa till henne att inte göra så.
- Varför då, frågade dottern.
För att den varit på marken och du vet inte vart den varit, den är smutsig och kan vara full av bakterier.
Då tittade min dotter på mig full av beundran och frågade;
- Mamma hur vet du allt sånt där?
Uuh, jag var tvungen att tänka snabbt,
Alla mammor vet sånt här: Det är en del av mammaprovet, det måste vi veta annars får vi inte bli mammor.
Vi gick vidare en stund och min dotter var tyst i 2- 3 minuter men hon tänkte mycket på mitt svar, så plötsligt sa hon,
- Nu förstår jag !!!! Om man inte klarar provet då blir man pappa.

 Precis, svarade jag med ett stort leende på läpparna!'

Vägen västerut, låter som en bok, film eller en gammal historia. Och gammal är den, men i högsta grad verklighet.

Så här stod det bl a i NSD att läsa

I helgen firades invigningen av Sjöfallsvägen, Vägen västerut, som byggts om för 70 miljoner.
-Vägen är som ett salsgolv, gudomlig, säger Martin Suor-ra, uppvuxen i väglöst land.

Kommunalråden från Gällivare och Jokkmokk medverkade.
- Vägen betyder oerhört mycket för både boende och besökare i Laponia. Detta är en avgörande faktor för utvecklingen i Laponia. Vägverket har gjort ett bra arbete, jag har bara lovord, säger Tommy Nyström.
Anna Hövenmark, Jokkmokk, instämmer:
- För Laponia är det jätteviktigt, det här hade behövt göras för länge sedan, men det är bra att det är gjort, säger hon.

Och för mig med norrlandsblodet i kroppen, betyder det glädje, kanske en färd upp kommande sommar?