SIdag verkar lyckoveckan vara över, den som inleddes förra fredagen, på morgonen, och fortsatte över helgen tills idag, då den har attackeras av dåliga nyheter, pessimism och liknande. Det är tungt att bära och jag vet inte hur länge det går, så jag är glad för den lilla glädje jag får numer. Oftast pga av yttre faktorer kallade människor.

Lev väl!

Det blev en oväntat hektisk förmiddag, som inte är riktigt slut ännu. Min tar slut klockan 12, då lunchtiden, åtminstone förr i tiden tar vid.

Inga speciella planer som tar upp plats idag. Kanske har jag nått toppen på känslostången, och försöker hålla balansen däruppe. Det känns lite svajigt.