Största delen av dagen hamnar i vätans tecken. Regn, regn och mer regn. Och så äntligen lite uppehåll, så man får torka upp...med vindens hjälp. Föga hjälp där, bara sätta sig i ekan, ro till ICA och köpa torra strumpor. Nästan så hade det kunnat bli idag.

På kvällen satt jag och arbetade med en födelsedagspresent, som ska skickas den här veckan till en person, som hittills inte vänt mig ryggen fast skäl funnits. Och tiden har bara farit iväg. I morgon skall sista delen av allt vara klart, sedan skickas det iväg eftersom jag tyvärr inte kan närvara under själva bemärkelsedagen, vilket påminner mig om en likadan 60-årsskiva, dit jag var bjuden. Men wiskeyflaskan håller man åt mig, för fira ska vi...nån gång.

Lev väl!

- Sedan en tid tillbaka har jag fått hotelsebrev, som jag är alldeles maktlös emot.
- Gå till polisen, så hjälper de dig.
- Det tror jag inte. Breven är från kronofogden.

Ännu en mulen regnig dag att vänta. Är man inte ur gängorna så blir man det av vädret. Lite sol och värme, som vi aldrig fick, är vad som nu behövs.

Man känner sig som en urlakad korv när man vaknar och som en uttjänt skurtrasa när halva dagen gått. Hur man känner sig i kväll, blir nog inte kul att få veta.

Sedan har vi finanserna, som inte vill stabilisera sig, ordinarie höstdeppighet och annat skit. En hårt ansträngd sjukvård klarar inte anstormningen och alkohol och annat tar över. Är det så vi ska ha det?

Årets julklapp blir tydligen en upplevelse, i så fall har jag fått flera redan. Som den obefintliga sommaren, den som vi ännu väntar på. En väldigt tidig julklapp. Det var en upplevelse.