Nu är torsdagen snart slut och sängen kallar på mig. Kommer inte jag så lär inte sängen komma till mig, så är det. Kylan och mörkret utanför tränger på och det blir en kall natt igen med isiga underlag på morgonen.

Lwev väl! 

Här går jag och klagar på mobilen, att den är så tyst, om jag inte skriver numret här för då lär den säkert bli ännu tystare:-(

Idag när jag var ute ringde den och jag hörde den inte. Det känns allt annat än roligt. Tack och lov så ringde personen om igen och allt slutade väl. Så nu är månadens skörd av inkommande telefonsamtal uppnådd.

Precis när allt är klart och tidsschemat håller ringer telefonen:

- Kom hit nu! Bara att ta sig vidare, på cykeln och med något reducerad fart med odubbade vinterdäck ge sig ut på isen och cykla. Snabbt åtgärdat och tillbaka. Nu ska hunden ut i det lite bättre väglaget.

Ut kom vi och träffade killen med stort K. För hunden alltså! Vi tog en långpromis och möte en Golden och en valp. Då utbröt svartsjukan hos Golden. Den lilla gillade min hund mer tyckte den och morrade. Min gick fram och nosade så den tystnade, tills den lilla var för mycket vid min. Då gick den morrande fram och min reste ragg, för första gången. Nej, det var inte en Goldenvalp. Bara en kompis. Vi kom vidare utan större blodutgjutelse för hundarna och väl vid vägskälet skildes vi åt, även om hundarna inte ville det. Men vi hussar bestämde. Alltid något vi får bestämma över när kvinnor inte är närvarande. :-)

En ung nygift kvinna hade varit och inhandlat en garderob på IKEA. När hon kom hem började hon att montera upp den. Utanför hennes fönster fanns en busshållplats.

Precis när hon var klar med garderoben körde bussen förbi och garderoben föll ihop. Hon kliade sig lite i huvudet och monterade sedan upp den igen. Strax därpå kom nästa buss, och garderoben föll ihop som ett korthus.

Hon ringde då till IKEA och talade om vad som hänt. De lovade att skicka dit en kille som kunde fixa det.

Montören kom strax dit och fick ihop garderoben. Men precis när den var färdigmonterad igen så kom bussen och garderoben föll ihop.

När han för andra gången fått ihop garderoben gick han in och ställde sig i garderoben för att se vad det var som egentligen hände. Just då kom kvinnans make hem.

Han var nyfiken på hur garderoben såg ut som hans fru hade inhandlat och stegade in i rummet där garderoben stod.

När han beundrat den öppnade han garderobsdörren för att se hur den såg ut innanför.

Maken och montören tittade ett ögonblick på varandra och sedan sa montören:
-Du tror väl inte mig, men jag står faktiskt här och väntar på bussen.

Att gå ut är idag förenat med livsfara. Fin asfalt bara att....yiaa halka omkull, för vem ser den tunna ishinnan ovanpå? Humdpromenaderna blir kortare och farligare. Mer snö och inga trottoarer att gå på.

Samtidigt är det problem med nätverket här, blir utkastad varje gång en granne startar sitt, så frustrerande. 

Vilken kall morgon! Brrr. Och fortfarande är det flera minusgrader utanför fönstret. Långakallingar oh dito tröja, varma kläder osv när man är ute, även mot sin vilja, men man måste ju ibland.

En natts drömlik sömn har givit nya krafter, hoppas de räcker idag.

Idag är det Leopold som har namnsdag. Grattis!