En filosofiprofessor stod framför sin klass. Han tog upp en stor tom glasburk och började fylla den med stenar med ca 5 cm i diameter. Därefter frågade han klassen om burken var full?

Klassen höll med om att burken var full. Så professorn plockade upp en låda med grus och hällde detta i burken. Sedan skakade han på burken lite lätt. Gruset föll naturligtvis på plats mellan de större stenarna. När han hade skakat klart frågade han klassen igen om burken var full?

Studenterna höll med och skrattade. Nu plockade professorn upp en låda med sand och hällde denna i burken. Självklart fyllde sanden igen de övriga ihåligheterna.
- Okej, sa professorn. Jag vill att Ni skall se på denna burk som era liv. Stenarna är viktiga saker. Eran familj, eran partner, hälsa, barn, saker som om allt annat var förlorat och endast dessa fanns kvar så skulle ditt liv fortfarande vara fullt. Gruset är andra saker som har betydelse. Ditt jobb, ditt hus, din bil etc. Sanden är allt annat. De små sakerna i din tillvaro. Om du häller sanden i burken först, finns det inget utrymme för grus och stenar. Det är likadant med ditt liv.

Om du spenderar all din tid och energi på de små sakerna kommer du aldrig att ha plats i ditt liv för saker som är viktiga för dig. Lek med dina barn, ta dig tid att gå till tandläkaren, ta med din partner ut för att dansa. Det kommer alltid finnas tid över för att gå till arbetet, städa, bjuda hem vänner och gå ut med soporna. Se därför till de större stenarna först, saker som verkligen har betydelse. Bestäm dina prioriteringar! Plötsligt steg en student fram och började hälla en burköl i glasburken. Självklart fyllde ölen upp resten av burken. Nu var burken verkligen FULL.

Sensmoralen i denna historia är följande...Det spelar ingen roll hur fullt ditt liv är, det finns alltid plats för öl!!

Med risk att få dagens skratt över sig, skulle man ha risktillägg här inne, hmm, kan vi förhandla fram ett bra avtal men högt avgångsvederlag inbakat? Är i stort behov av ett... ja, de sistnämnda då :-) 

Veckans andra dag och inte bättre än den första. Tankar är det som är minst intakta vissa dagar, andra inte, en får vara tacksam för det... lätt få blackout

Ibland funderar jag på ordet arbetsförmåga... eller snarare arbetsoförmåga, skit samma, de har samma innebörd för f-k. Det är detta de hakar sig på, vad som står på intyg. Ibland tror jag de bara Ska vara besvärliga för att de sjuka ska ge upp, måste väl ingå i deras tjänstemannautbildning

Enligt försäkringskassan så ska hushållsysslor räknas som arbetsförmåga, det ”lilla” den sjuke kan klara, under sina förutsättningar och en dj-la lång tid i hemmet gör att då ska man ut och tjäna pengar... för att betala skatt. Den som är frisk klarar av naturliga skäl av båda delar, jag har varit frisk så jag vet, skillnad mellan frisk och sjuk är enorm, något man sällan har en susning om när man lever den friskas värld. Visst kan man ha ont och skada sig ibland... men det går över och snart är det glömt.

Om man nu tänker tanken, vad finns för lätta jobb för den sjuke på arbetsmarknaden, nu kommer säkert tanken, det finns inga jobb för den som är frisk... hur ska då den som är sjuk finna... och när ska den ha tid. Som sjuk har du redan en minst 100%-tjänst, konstigt kan många tycka... men så är det. Allt över en dag med värkproblem, eller snarare dygn, blir mer än man gjorde på jobbet.

Man ”jobbar” mycket övertid... obetald, den enda betalning har man i egen tillfredställelse att man klarat av. Den enda man får dessutom... inte skulle man ha tid och ork med mer än sig själv. Men det är en helt annan historia...

Vill samtidigt be er(står på knäna), snälla, snälla, glöm inte omröstningen... Den är så viktig för oss här...

Önskar er en så bra dag ni kan, ta väl hand om den...// Zimpelz

Tvungen lägga in länkar...

Namninsamling mot sjukskrivningsreglerna, snart 47000 som skrivit under, har du???

http://www.namnlista.se/234

Bra det finns eldsälar som hjälper de sjuka, då de sjuka inte alltid kan eller klarar...

Resursbloggen, gå in om läs... massa nyttig läsning! Är ni intresserade vara med så finns mailadress på stället...

http://resurs.blogg.se/category/allmant.html

Tidigare inlägg om Förkväljningskningskassan

http://zkrivaren.bloggagratis.se/18436-forsakringskassan/

Klart, slut!

Kan man vakna skönt?

Alltså vakna på ett sätt som är bra, och man känner sig pigg.

Det skall gå, skriver di.se idag.

Det finns bl a en slags kombinerad lama/radio/klocka, som fungerar som så att lampan tänds en halvtimme före du ska vakna. Lyset ökar stegvis till full styrka och du väck s sedan av antinen radio eller en behaglig larmsignal.

Frågan är om man gäspar som jag i timmar efteråt ändå?

//Zkrivaren

Kvinnor är kvinnor, som jag inte vill vara utan åtminstone.

De är härliga, mysiga, snygga, vackra, empatiska, men vissa är även elaka, lömska, illasinnande osv. Ändå vill man inte vara utan dem.

Jag har ju zkriverskor jag inte vill vara utan, fast det är bara en som skriver mycket, och alla har kollen på mig, förutom kvinnliga (och manliga) besökare.

Dagen, denna måndag lider mot sitt slut, fast jag vet ju inte om den lider i ordets bemörkelse, som man gör när man slår hammaren på tummen.

Zimplez, Zvalan och  Zladdertackan, god natt och sov gott! Detsamma till  alla besökare, och välkomna åter i morgon.

Lev väl!

//Zkrivaren

Ett mail kom i min låda och då detta är viktigt för de som blir drabbade lägger jag det i bloggen.

Försöker sprida detta vidare,även om jag anser att det är totalt galet att vi ska behöva starta sådant i vårt väl-färdsamhälle!

Men bra för de drabbade!

Denna Stiftelse är nystartad och ett organisationsnummer från Länsstyrelsen kommer i dagarna.Stiftelsen skall stå under kontroll av Länsstyrelsen.Stiftelsen står också under kontroll av en Revisorsfirma I halmstad som heter KPMG.

All revision kommer att läggas ut på nätet varje halvår.Insamlingen pågår för fullt så att vi kan börja hjälpa folk som har problem med det nya sjukförsäkringssystemet.Stiftelsen kommer att hjälpa folk dels via media och dels att man kan mejla till styrelsen folketsakutkassa@hotmail.com

Stiftelsen kommer att ge ekonomiska bidrag så att folk inte blir utan mat och bostad.Det är många som har slutit upp och hjälper till ideellt bakom denna ide.Det har talats länge om i Sverige sedan Försäkringskassan började att krångla att vi måste ha ett alternativ.

Upphovsmannen till denna stiftelse som för övrigt är en kvinna har haft mycket kontakt med media och har haft väldiga problem med Försäkringskassan.Vi ska inte ha det så här i Sverige idag.En hemsida kommer inom 3 veckor www.folketskassa.com där det finns all information.

Har man ekonomiska bekymmer där mat och bostad håller på att ryka så tar man kontakt med kvällsposten eller mejlar till styrelsen på folketsakutkassa@hotmail.com

Håll ut, stiftelsen håller på för fullt att samla in pengar.

Å... Snälla, snälla... glöm inte omröstningen till höger, den är viktig!!!

Sköt om er där ute...//Zimpelz, som passa på att hotta upp lite...

Årets februari var det kallaste på 15 år i Norrland.
I Nikkaluokta var det 49,8 grader kallare än vid förra vinterns värmetopp. Men köldrekordet betyder inte att klimathotet är över.

http://www.expressen.se/vader/1.1492179/kallaste-februari-i-norrland-pa-15-ar

Klimathotet är ju bara...ord.

//Zkrivaren

Men Mysaset slår till...

Å de säger det är förbjudet med aga, men mig kan den slå på. Hur man än gör så är det nåt i kroppen jag vill vara utan, det slår, sågar, spikar och ibland sätts slagborren på. Känns som man har en snickare inombords... hade varit bättre ha en i lägenheten... en riktig händig en.

Har idag försökt uträtta något efter en dålig natt. En natt som de flesta andra då Mysaset håller mig vaken, ibland kan hin tappa greppet om mig så jag får några timmar... en får vare tacksam för de lilla...

Drog fram dammsugaren som inte kommit in sen senast, för om jag snubbla på den tillräckligt många gånger skulle jag bli förbannad. Verkar vara min melodi för att bräcka den inom mig. Att vara sjuk innebär man får vara glad man får gjort ett rum, sen får man lämna... gå tillbaka och ta ett till, har jag tur hinner jag klart tills det är dags igen att jaga råttor. Sen får man se till att få Lille Maset att laga middag , det blir ofta lätta saker.

Kommer någon dag med mindre bank får en passa på att göra middag för 8-10 pers och sen slänga i frysen, bara ta fram de dagar aset slår till... oftast efter dagar då jag gjort något mera avancerat som damma, ta ett par fönster, fått tvättat, ja sådana svåra ting som man har runt sig i vardagen.

Kan bara konstatera vi lever i en sjuk-sjuk försäkringskassevärld och den kommer bli en följetong... med F-k?

Ha det bra där bakom och sköt om er...  Här kommer den glamorösa världen fortsätta... // Zimpelz

En tråkig avslutning på kvällen övergick till en mörk kylig natt under vilken jag sov som en stock i...fåtöljen.
Efter ett par timmar vaknade jag och tog mig till sängen, konstaterade sömnigt att den dessvärre var tom, lade mig och somnade på väldigt kort tid.
Vaknade i London...trodde jag. Ute låg dimman tät och det var nollgradigt. Jag plirade sömndrucket ut genom fönstret vars persienner jag just vänt upp denna måndag morgon.

Lunchen blev en promenad ut och nöta bort lite gammal asfalt i 2 graders värme. Luften var skön och folk var inte berusade av vårkänslor, kunde jag notera.
Lagom till jag kom in kom solen fram, ni vet den där som lyser från himlen, som får kroppen att må bra och pirra lite extra här o var. Typiskt då.

Men jag fick chansen på eftermiddagen också, en längre promenad ut i skogen för att plåta, vilket jag lovat göra. Passade på att titta efter en familj Ekorre, men de var inte hemma. Åtminstone fick jag inga kottar på mig. Då hörde jag ett smattrande ljud och jag kastade mig ner i geggan, aldrig har jag tänkt på hur en lervälling smakar förrän nu. Ljudet upphörde och jag tog mig upp, lagom kamouflerad och blöt. Då hördes smattrandet igen, men nu insåg jag att det var ingen havlfull tok med k-pist i skogen, det var min "måltavla" Hacke Hackspett, som hittat nåt. Och jag honom.
Jag klev över stock och stenar, sump och mossa, var fanns han? Efter en stund var han lokaliserad. Jag tassar tyst som en mus fram och har inte långt kvar då hörrs ett PANG! Jag trampade på en torr kvist och Hacke fattade att han skulle byta träd. Den här gången vann han, men vi ses snart igen, min vän.

När jag lyckats ta med mig halva naturen ut på en asfalterad trottoar, med visst tisslande och tassande från folk, fortsatte jag min promenad. På sista 250 meterna träffade jag goda vänner. Det är en hel familj. Dem lärde jag känna i okt. 2006 och vi har stadigt umgåtts sedan dess. Och kameran fick ta några bilder på familjen K. Gås. Vilket innebär att om  2 veckor är våren här!

//Zkrivaren ensam och lerig