Kärleksrecept på banankaka

Ingredienser:

2 st leende ögon

2 st välformade ben

2 st fasta mjölkbehållare

1 st form med pälskant

1 st banan

lite äggvita

Tillagning:

1. Se djupt i de leende ögonen

2. Bred ut de välformade benen åt sidan

3. Knåda mjölkbehållarna försiktigt

4. Stoppa in bananen i formen och för den försiktigt fram och tillbaka

5. Dekorera med äggvita

6. Kakan är färdig när bananen mjuknat

Baktid vid 40 grader, cirka 30 minuter. Kom ihåg att rengöra verktygen noga efteråt, eftersom dom förhoppningsvis snart skall användas igen.

Bon apetit!

Från bare ja... :-)

Jag tänkte ge mig in i relationer och berätta en sann story om ett triangeldramas början, som slutade bra...tror jag.

Det är Bettan som är singel, som hittat Petter (fingerade namn) på en kontaktannons. De växlar några meddelanden  för att övergå till mejl och annat. Efter ett år av velande, hett o svalt, slår de till och pratar med varann per telefon. De utbyter olika löften som att inte se åt andra osv.

Svårt att hålla tycker Petter, men klarar det hyfsat bra. Bettan, får däremot kontakt med en man som har det hon vill ha, hon faller, men får även hans baksida, en svart sådan. Det stoppas innan det börjar.

Efter en tid erkänner hon det för Petter, som är en tålmodig man, och snäll. Han ger henne en mild kommentar, och föreslår skärpning och fotsättning. Nu är allt bra mellan dem...eller är det?

Kanske blir det en fortsättning i slutet av året.

//Zkrivaren

Vad tuben visar är väl mitt rätta jag, även om jag mest gillar att rymma... Sen kan man tolka vad jag kan mena med just denna.

Ja. Vad ska man hitta på nu. Sent är det och idag blir det jag som blir nedpöttad, men vad gör det...:-)

Jag har ännu inte fått packat, vilket borde vara klart. Jag har inte gjort nån större nytta alls känns det som, underlig känsla då man tänker på det. Jag undrar om jag kommer iväg alls... Ska åka på Söndag...

Passet är kollat så jag inte får en överraskning som för några år sedan... ibland lär man av sina misstag.

Under dagen kom min vän på besök... hon mår pyton. Har massa dåligt runt sig och söker någon som kan hjälpa henne ur sin situation, precis som jag gjorde för ett antal år sedan. Då hade man haft det bättre sitta innanför galler. Den känslan unnar jag inte min värsta fiende. Just nu behöver hon en jurist då hon liksom många andra förnedras av myndigheten försäkringskassan, där hon ofrivilligt blivit ”kund”.

När jag en gång jobbade i en... hör och häpna... ICA-affär som snabbköpskassörska, skulle vi aldrig kunna behandla våra kunder så kränkande. Där hade kunden alltid rätt även om de inte alltid hade det. Men ordet kund har fått en annan innebörd idag. Men skillnaden är väl att f-k inte vill ha sina kunder tillbaka, att de försvinner på ett eller annat bra sätt för man orkar inte strida.

Kund har blivit ett negativt ord. Så ICA och övriga affärer... byt namn och kalla det viktigaste ni har för nåt positivt istället och stäm försäkringskassan för nåt lämpligt...

Blev nu så att jag inte kunde hjälpa mer än lyssna och minnas min tid som förnedringsobjekt. Att råda går inte för de ändrar regler lika ofta som herrn här byter skjorta (tror jag). Någon juristutbildning har jag inte heller. Ingen annan heller för den delen... möjligen högskola... grundat på livets hårda skola. Där kan vi snacka utbildning även om den inte funkar så som man vill.

En sak till hände idag... jag har blivit befordrad till Officer, de ni... nu kan jag med gott samvete gå runt i militärbyxor utan att skämmas... de åker med på resan för de är behagliga att resa i... även om mina barn kommer skämmas för sin gamla mamma, barnbarnen är för små ännu... Nu tappa jag greppet lite... över till det jag började med...

Idag fick jag i alla fall förfrågan, eller snarare att jag var Officer i ”Rör inte våra barn” över mailen från ”bossen”, kommer inte ens ihåg vad han kallade sig för, så lätt minns jag. En grupp på facebook där det sitter eldsjälar som vill våra barnen väl. Idag finns över 2000 medlemmar och det sprids som vinden... Nu gäller det att det kommer ut också, får väl se hur detta kommer arta sig. Lägger länk men vet inte om man kommer in utan att vara medlem... och det kunde man int, men ni som är medlemmar, gör ett besök... Har tagit upp frågan om att de kunde kommit utanför då jag är medveten att det är en bubbla där, får se hur det går.

http://www.facebook.com/home.php?#/group.php?gid=5795605274

De startade för några månader sedan och jag har varit på vild jakt för att sprida ”En manifestation för barnen” så att så många som möjligt får reda på att den finns... ett tjatigt, hårt arbete... oftast i orkanvind. Har nästan gett upp för att hitta intresserade, men envis som en åsna jag är fortsatte jag att söka. Tror jag provat alla de sätt som går och tid har det tagit både på mig... och mig. En av anledningar att jag börja sitta här och terra er också... jag brukar köra utmattningsmetoden. Nu känner jag att ni fått vila så jag vågade skriva detta...:-)

Hur som... idag kallas jag Officer Maset, vilket förklarar både det ena och andra...

Lägger den för er tjatiga länken och hoppas på er hjälp att sprida, ni kanske vet någon som kämpar för att barnen ska ha det bra... Se till att

http://www.namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=2472

Det blev visst något trots allt... :-)

Nu tackar Officer Maset er en bra kväll och överlämnar er i den ”gamles” vård. Sköt om varann...// Zimpelz

Efter mer än 14 minusgrader i natt har temperaturen legat strax under 6 minusgrader.

Hmmm...vilken snuskig inledning, ligger under sex? Ja tack!

Men vädret har varit jättefint och sådan klämdag som idag, går man ut och njuter av det, väl påpälsad.

Jag tog en vända till biblioteket, där mina favoriter jobbade idag. Något att titta på och göra annat och prata med också.

På väg hem kom jag till en grupp ädlrde som stod och pratade med varann och gruppen splittrades när jag kom fram, med ett leeende hej då. När ena hälften kommit utom hörhåll, sa kvarvarande till varandra vad de egentligen tyckte om övriga. Det var inte positivt kan jag meddela.

Själv är jag nu positiv, och lämnar bloggen en stund framåt.

//Zkrivaren

Blondinen stod och berättade inför en grupp turister:
- Det här skelettet är 10.002 år gammalt.
- Det är ju fantastiskt! sa en av turisterna. Hur kan ni veta det så exakt?
- Skelettet var 10.000 år när jag började jobba här och det är två år sen nu...

Äntligen har jag efter timmat av jobb med svetsen, tinat upp datorns tangentbord, värmefläktarna har gått för fullt för att tina resten av hårddisken och skärmen, som även fick skrapas.

Årets kallaste dygn är här, vid midnatt 14 minusgrader, och nu 9 minus, ger ingen rolig effekt ute. Det är svinkallt, bistert och inte roligt. Än så länge är jag hyfsat varm, men hur länge klarar jag mig i denna nordpolsliknande kyla?

//Zkrivaren

Detta är en tillbakablick på året på E och tidigare inlägg "Första gången... minns vi alla"

Hur som, här sitter jag med facit i hand... Jag är kvar, jag giddrar för det mesta, killar att snacka med har faktiskt infunnit sig, en del har man kvar en del drog då de insåg de inte gick att locka mig till än det ena eller andra. Vissa uppskattade inte vara ”vän”, men de klarar man sig utan. Jag hade inte förhoppning att hitta någon livspartner

Trodde också från början att det bara var killar som skulle läsa, förstod inte var jag fick det ifrån då... Nästan mer damer än herrar, i alla fall som lägger kommentarer. Vad det beror på finns ju flera anledningar...  Några som jag tror är realistiska, man vill inte synas... för då kan de missa någon annan. De tar insidan istället och tror de klarar sig bättre... många utan att förstå, vi kvinns faktiskt snackar med varandra och att det uppdagas vilka de är. Finns säkert vise versa också, men tror inte männen har kontakt med de likasinnade och får reda på...

Sedan har det visat sig att många män inte kan läsa en profil... Jag trodde alla var läskunniga. Undrar om inte E skulle ändra på ordningen och få upp vad man söker och inte som det är nu. De kommer ju aldrig till botten... En sak till... de som sitter och vill in... i albumet, om de kommit in i blogg skulle de ju kunna hitta en och annan bild, i vilket fall, de ska ingen ha.

Nu brukar jag snäppa igen album efter ett tag, för vad ska de in där och glutta om de inte kan snacka vidare... hmm, kan bara ana.

Trodde inte heller att yngre killar var så... naiva att vi female skulle vara så desperata att få en ”dick” mellan bena att vi skulle hoppa på den förste bäste ”yngel”, vi har ju ett fantastiskt liv med massa frihet, göra vad vi vill... men inte DET...

Sen är bloggen kanske lite av ett fördärv... trot eller ej, man läser sig till och tar ståndpunkt utifrån den, TOLKA som är så bra och som de flesta säkert har erfarenhet av och vet hur fel det kan bli. Vilket också kan vara missvisande, en del förskönar... en del skrämmer. Säkert många som lagt benen på ryggen och insett, so do I... Vilken kategori jag tillhör, Tja...

Önskar er en god natt... stör lite sömnpulver så möter ni snart den "gamles" favvo... Johanna, Joan, Jane... eller vad  hon hette...  Blund var efternamn. Sköt om er... // Zimpelz...:-)

Han fick vara på topp, sorry vännen. Vill inte "pötta" ner dig... Du kommer säkert uppp till tidig morgon?

Jag kommer spinna lite hur det går till på daitingsajt. Här är ett samtal mellan en yngling och mig. Jag brukar ignorera men ville vara artig och önska honom en god fortsättning.

Här kommer början till slutet: 

Drömmar har jag många

- av. En härlig vill jag dela med dig, uppkrupen i en soffa, under en filt.
Med ett glas vin i handen, framför en av mina julklappar jag fick...
Kram

- Jadu vännen, då kan jag bara önska dig lycka till med dina drömmar. Hoppas du hittar dem innan det är försent. Livet går fortare än du tror, så söla inte bort det på oviktiga saker. En god fortsättning på ett förhoppningsvis vettigt bra år...

- Du verkar vara en väldigt vis kvinna och det kan jag inte annat än gilla. Vill du dela en dröm med mig?
Kram

- Nä tack... jag delar såna i min egen ålder, det ger så mycket mer... prova det du med så kommer du också att bli... vis

- Delar så ofta jag kan drömmar med folk. Uteslutande med dem i min egen ålder
Därför, när jag såg din profil, din blogg så tänkte jag våga ta det visuella steget över åldersbarriärer och gränser, riva murar och röka en fredspipa och krama sig varm.

- Jag har nog varit klar och tydlig att jag inte är intresserad av ett för mig... barn, har egna äldre än dig. Fortsätt söka. Hoppas du finner vad du söker... men det är inte mig. Mvh D

- Ursäkta min påstridighet. Ber om ursäkt.

Kram

Jag godtog ursäkten då han troligen inte visste eller ville veta bättre. Killen var 27 år. När man får såna brev undrar man om det är så illa att det finns de äldre som håller dessa yngel igång. Jag hoppas inte det.

Jag önskar inte en god natt, möjligt till den "gamle" då...:-), då jag kommer igen // Zimelz