Sedan klockan 15:40 är jag totalt ensam. Jag har irrat runt i samhället, slitit sulor och sådana saker. Efter en snabbis på ICA, är jag inne i helvetet, mår allt annat än bra, och vet att nu blir det bara värre och värre.

Vi var på plats på perrongen redan 40 minuter före utsatt tid och tjugo minuter senare kom tåget. Naturligtvis fick jag ta på det tunga bagaget, vilket var ett nöje! Sedan hunden och nya ägaren. Efter lite småprat kom avgångstiden och jag stod där med blöta ögon, filmandes avgången, den sista avgången så att säga. Bara idag blev det förutom denna filmsekvens, ytterligare 69 bilder på hunden och ibland med ägare och andra med. Hon fick ta farväl av sina två bästa vänner, två andra träffade hon inte innan avfärd.

Vid 16:30-tiden kom så ett emddelande från tåget i Alvesta, det snöar! Själv såg jag inte det, för jag ramlade av stolen, ryggraden sitter i nacken och nacken utanför som två horn. Låter bekant på något sätt.
Hunden stormtrivs på tåget! Förvånande och roligt. Hon ligger i mittgången och blockerar, är dessutom tågpersonalens kelgris. Det är nu jag inser vad jag missar, inte bara en kanonfin vän sedan 7,5 år, som räddat livet på mig, som jag varit på äventyr med och mött björn och älg tillsammans med, utan även en populär dam i sina bästa år.

Tack för alla vänliga kommentarer här och via mejl, sms och tel.samtal Jag önskar jag kunde ringa en vän alla vänner här, men jag har inte era telefonnumrmer. Så ta emot mitt innersta varmaste tack, för att ni finns, för att ni är snälla och trevliga, som bryr er om mig. Något jag är mycket ovan vid.

För dig som inte är med i turerna, så skriver jag om min hund, en schäfertik på 12 år, som jag tog hand om 4,5 år gammal. Hon har flyttat med och bott överallt och varit trogen mig. Vi har sett levande vild brunbjörn, sällskapat med älgar, varit familj med katter och myskänder, styvmamma till 15 kattungar, och myckwet mera.
Jag tvingade nu att lämna bort henne för att jag har en empatilös idiot till granne under, inte torr bakom öronen och absolut ingen djurvän. Han lägger ner mycket pengar på värsta ljudanläggningarna och struntar i att ljudet skadar andra, människor som djur. Bara det låter extremt högt, helt flera kvarter bort. Hunden har lidit fruktansvärt, jag har en hörselskada, och det enda han fått är en varning. Varför jag inte flyttar? Jag har tittat runt, och det är svårt att hitta något, skälen är många. Ett av dem är att jag ska inte behöva flytta på grund av en granne som inte sköter sig!

//Zkrivaren

...idag är inte lätt, det är tungt då jag skall skiljas från min livskamrat sedan 7,5 år, tvingad av en empati- och förståndlös granne, var oljud skrämmer hunden till områden där inte ens vi människor vill vara. Hon blir ett nervvrak, nu är det snart husses tur att bli det.

Idag har Maj och Majken namnsdag. Grattis! 

Äntligen är söndagen snart slut, idag kallad "helvetes förrum" av mig. Snart går jag in i finrummet, dörren stängs bakom mig och det krävs mycket att öppna den.

Scenariot är delvis verklighet redan, jag kan inte påstå att denna dag varit bra, eller slutar bra? Mardrömmar, och problem har avlöst varandra. Måndagen är ännu värre, då lämnar hunden mig...för alltid.

Jag fick per telefon veta varför jag aldrig får träffa fru Blund, John är nämligen singel, kanske medlem här? Snacka om brustna illussioner! Bara att ligga kvar väntandes på ...8...9...10!

Detta är citat från verkliga patientjournaler. Hur människor överlevt dessa journalrapporter är dock fortfarande ett mysterium...

Det blev en jädrans TV-kväll igår, var det inte det ena var det  nåt annat och fjärrkontrollen kokar så varm blev den och är den fortfarande. Stora brännmärken i bordet. Får nog sälja det också, precis som med soffan. Och som vanligt när det blir sena nätter blir det också dålig sömn. Mardrömmarna avlöste varandra. Jag kommer ihåg delar av dem, och när jag vaknade drämde jag skallen i väggen så jag så "Stora Björn". Nu sitter jag med huvudvärk också. Mår dessutom illa.

Idag har Erik namnsdag. Grattis! 

Nu är det snart dags att bänka sig framför TV:n...hos någon, se CSI i olika kanaler o program. Det ska bli spännande.

Lugnet börjar återgå här och den polisiära styrkan ger förtroende...att de kan köra bil.

Själv kan jag annat...vi hörs imorgon.

Lev väl! 

Vilken otur att jag gick med på hundturen, itne på grund av det utsökta sällskapet utan för att när jag skilde mig ifrån dem för att ta mig till ICA, hamnade jag i ett äventyr. I mitt polislösa samhälle, var det stort pådrag. Orsaken fick jag snart veta.

Ett rån utanför Handelsbankens kontor hade begåtts och förövaren som uppges vara en människa på två ben, var fortfarande på fri fot. Då brottet ansågs som grovt, skickades genast ett stortpolisuppbåd hit bestående av hela två poliser i en tjänstebil med blåljus. Rånaren kom över en papperskorg vars innehåll i skrivande stund är okänt. Jakten pågår fortfarande.

När jag som bäst chattar med två personer via msn, drar tandläkarborren igång, biiiizzzzz och jag studsar till som en studsboll. Far in i alla väggar och tak, innan jag med bulor överallt rusar ut på balkongen. Nedanför står två fullvuxna män med en radiostyrd bil, det är den som låter så förtvivlat när det varvas upp. Så den som väntar på tandläkaren får nog göra det till måndag och då gå dit.