Alla inlägg den 5 november 2006

Av Zkrivaren - 5 november 2006 13:27

Psykisk ohälsa ökar allt mer ibland oss samtidigt som psykvården inte följer med i samma omfattning.
Depressionerna ökar i alla åldrar och det tar sig i olika uttryck. Förr var det ofta att en deppad person satt tyst och inte gjorde så mycket, sedan blev självmord en lösning för den deprimerade. Idag finns det en mängd olika saker som har med psykisk ohälsa att göra. Men hur många ser att någon lider av psykisk ohälsa? Och hur många av oss medmänniskor vill bry oss om en med sådan ohälsa?

Ingen vill må dåligt idag, men dagens samhälle ger inte mycket utrymme till den som inte är fruktansvärt självsäker, har bra jobb och inte riskerar att bli utan, har bil, fin bostad, familj osv. För den lite mer osäkre är det inte alltid självklart att allt fungerar som det ska. Många funderar på om de har jobb till årsskiftet, kanske de tvingas flytta från sitt skapade sociala liv på en plats till en annan plats där de känner sig bortkollrade, för att få ha jobbet kvar. Alternativet är arbetslöshet, ekominska bekymmer och söka nytt jobb.
För många år sedan var det inga problem att få jobb, bara man visade att man kunde jobbet så hade man chans till fast anställning. Var man dessutom utbildad och gått i högskola, då var jobebt säkrat. Men idag kan inte ens en högskoleutbildad vara helt säker på att få jobb. Sådant bryter ner självförtroendet hos den enskilde individen, som därmed riskerar att få ta itu med fler och fler problem innan denne inser att det finns en slutgiltlig lösning på alla problemen, självmord.

För den handikappade, oavsett om man föds med det eller får det i livet, så minskar möjligheterna till ett jobb drastiskt, liksom det sociala utelivet.

Men vad har ett jobb med psyksik ohälsa att göra?
Jo, det är en mycket viktig del i en människas liv att ha ett jobb, att kunna säga till polarn:
- Jag jobbar till fyra imorgon.
Man får nya kompisar på arbetsplatsen, man blir någon i gänget, på arbetsplatsen, på stan, man vet att man har ett ansvar att få arbetet gjort. Det känns jobbigt att gå upp tidigt, men skönt när man är på plats på sin arbetsplats. Lika skön känsla är det att komma hem, oavsett om man är ensamstående eller har familj.
Jobb är ett måste om ekonomin skall fungera. Har man jobb har man i regel pengar, och med båda fötterna på jorden, har man ett liv, fyllt med kompisar, fritidsintressen och semester. Allt detta kanske ända fram till pensionen skall ta över som inkomst.

Även om arbete, som genererar pengar, är en viktig del i den enskildes liv, så finns det andra hot mot hälsan, arbetsplatsen.
Du kan ha en anställning med mycket bra lön och bra arbetstider, men med en arbetssituation som knäcker dig. Det kan vara en chef som kräver det omöjliga av dig, t.e.x att göra en arbetsuppgift på femton minuter fast det inte går under fyrtio minuter. Eller tvingar dig till övertid som du inte får betalt för. Kanske chefen kollar dig varje kvart för att se att du jobbar, och du får inte gå på toaletten om du inte har fått lov av chefen.
Arbetskamraterna kanske inte är de trevligaste, de ger dig skiten, hånar och fäller kommentarer som får dig att må dåligt. Du sjukskriver dig och får vila upp dig. När du kommer tillbaka är allt som vanligt och du tvingas sjukskriva dig igen. Till slut håller det inte.

Men tro inte att barnen och ungdomarna har det bättre alla gånger. Allt oftare tar en kille eller tjej sitt liv på grund av depression eller på grund av mobbing. Idag skär sig många för at de mår dåligt, andra börjar med alkohol eller narkotika. Den gemensamma nämnaren är psykisk ohälsa som har nått ner till mycket låga åldrar.
Naturligtvis beror det här på något och det gäller att angripa orsaken, inte skumma på ytan och tro att den enskilde mår toppen av det.

Nu måste det bli en förändring på detta. Annars går generationer åt skogen.
Låt oss hjälpa skolbarnen och ungdomarna, ser du någon, eller känner någon, som har psykisk ohälsa så kan du hjälpa den genom att bara lyssna och kanske ge ett råd. Följa med till skolan etc. Helt enkelt vara ett stöd för den som behöver det.
Samtidigt måste vuxna få verktygen att agera hårt mot de som orsakar den psykiska ohälsan hos den enskilde. I skolan måste man omedelbart agera på ett beslutsamt sätt och det ska inte innebära att den utsatta skall tvingas flytta. Om så är fallet skall skolan få stå för flyttkostnaderna utan att kunna kräva någon särskild ersättning för detta av skolverket och regering.
Idag läser jag om en 14 år ung flicka som blivit nedslagen av ett gäng andra individer som har fräckheten att kalla sig flickor, i Gävle. Fantastiskt duktigt att bara våga ge sig på en ensam tjej om man är ett större antal. Modigt gjort av en bunt fegisar.
Det som är fruktansvärt modigt gjort, är att anmäla dem för vad de har gjort, och stå för det! Denna nedslagna, trakkasserade och mordhotade unga tjej, är ett föredöme för människor i detta land, men varför får hon stå ensam mot dem som idag hotar att döda henne om hon inte tar tillbaka anmälan? Kan du förstå hur hon mår av detta? Om inte, så kan jag meddela att hon mår psykiskt jättedåligt och är rädd. Vem har rätt att skada en människa så?

Det finns många fler fall och vinklingar än ovan nämnda och gemensamt är att man mår dåligt av det.
Men vi som inte mår så dåligt, vi kan hjälpa den som mår dåligt genom att bara lyssna, men även genom att råda, stödja, anmäla med mera. Det är upp till dig hur långt du vill och orkar gå, men överge inte den som behöver dig!

Presentation

Omröstning

TV-avgift skall betalas...
 ...via en avgift som nu
 ....reklam
 ...skatt
 ...skatt och reklam

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1
2
3 4 5
6
7 8 9 10
11
12
13 14 15
16
17
18
19
20
21
22
23 24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2006 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards