Det får bli ett kort nattinatti i natt, för jag har någon på g.

Gissa vem de é....

Zaga så klart, men tro du inte hon lyckades komma ända fram till Luleå, stressandes med packning och sig själv, och missar flighten.

Nu mår hon inte så bra...förkyld, så jag ska säga åt henne krya på sig, och försöka få henne att inse att hon ska krya på sig, inte skrika åt hotellpersonalen om att få en dator som fungerar så hon kan kladda här.

Lev väl!

//Zkrivaren 

Jag fick ett mejl häromdan från en släkting. Vi hade diskuterat alkoholens glada liv, när han skrev att han slutade med det när han var 25, ungefär som för mig då.

I mitt fall var det ett rejält sjöslag med oerhörda mängder vätska, några drillijarder kubik kanske. Vet inte hur mycket Ålands hav innehåller egentligen, men en gissning är bättre än ingenting.
Jag åkte med en polare på fredagen och redan vid incheckningen var humöret ganska uppåt. Efter inkvartering var det dags att kolla in barerna, brudarna och badrummet. När det var klart och vi stod och pratade utanför en av barerna någon timme senare, kom en gammal arbetskamrat fram. Jag hade inte sett honom på 10 år. Men vi var goda vänner och hade haft det kul förr. Vi bytte några ord innan vi fick se samma tjej. Ingen ny grej, jag vet, men slutet blev nytt, åtminstone för mig. Han hejade och drog efter henne in i baren vid dansgolvet i hopp om sängsällskap under natten.
Jag och polaren satt oss lite lagom onyktra efter en 6-pack i en annan bar och beställde in en drink som polaren rekommenderade. Drinken var söt och god, den skulle drickas med förstånd, annars…
-Vad då annars?? Kläckte jag ur mig och svepte drinken.
-Annars får du en häftig fördröjd effekt, blev svaret, och fler drinkar av varierande sorter beställdes in. Nu började att bli livat inte bara på dansgolvet utan i brallan också. Den lille hade vaknat sträckt på sig och försökte visst dansa?!

Efter ett antal drinkar, varav flera specialare med fördröjd effekt, kom effekten. Eller var det någon som slog en stekpanna i roten på mig? Sjögången blev oväntat hög och det rullade åt alla håll, åtminstone var det min fulla uppfattning. Efter detta går minnena isär, en a åt vänster andra åt höger, och jag rakt fram, tror jag det var. Inte så lätt att komma ihåg detaljerna i det tillståndet.
Men för att du ska förstå åtminstone vad jag skriver om har jag pusslat ihop alla vittnesuppgifter från folk och personal.
Jag hade gått upp på dansgolvet och fått tag i fem brudar! Är man den man är så gäller raka rör och tvärstopp på schluttet, hick! Vi försvann tillsammans från baren, där polaren ensam satt kvar i ytterligare 30-45 minuter.
Jag och tjejerna tog oss ner på sätt som jag inte hade något emot, och trycket lättade också. Det sista jag kommer ihåg är att jag ramlade i sista trappen och nedanför blev det en ormgrop, åtminstone såg det nog ut så. Jag och fem tjejer i varierande stadier av klädsel och nykterhet. Och kroppsdelarna var inte så lätt att hålla reda på, om jag ens ville. Missförstå mig inte, jag ville, men kanske lite annorlunda..?!
In kom vi i en hytt, jag och fem vilda tjejer, snacka om…ja vaddå?

Nästa tillfälle utspelar sig 2,5 timme senare då polaren kommer tillbaka till vår gemensamma hytt (med två separata bäddar) och finner mig liggandes, fullt avklädd på sniskan i sängen. Från samma säng till toaletten gick ett spyspår, som polaren torkade upp. I handfatet låg en jävla ärta, som polaren i sitt tillstånd skällde ut. Folk tre hytter bort larmade personalen, men jag fortsatte sova min (lyckliga) sömn.
När polaren berättade detta dagen efter, i flera bemärkelser, fattade jag inget. Inte heller fattar, än idag, varför man har en sån stor hjärna dagen efter. Den bultar av bara helv… och vill ut och göra nåt. Tur i oturen sov vi oss igenom Mariehamn och gick åter upp bland folk efter att ha lämna hamnen. Dags för käk. Jag brukar bli förbenat hungrig efter en sådan batalj och lastade fullt. När vi kommit halvvägs genom rätterna, blev jag spyfärdig. Som en havande gasell sprang jag genom matsalen, hoppade över en löjlig avspärrning och in på toa. Efter att ha lämnat lite av mig inne på toaletten återgick jag till maten, som var god. Vi satt och latade oss efter maten en timme innan det var dags att gå till den tullfria avdelningen. Och det här var ju på den tiden som man fick ta in en fjuttig flaska starksprit, två l vin osv. När vi går och stojar, diskuterar och skämtar börjar båten att gunga, det gör även min mage. Jag släpper allt, springer som en liten tjuv mot kassan och ser i min förtvivlan att jag inte kommer fram, varför jag i bästa löpstil hoppar över en avspärrning varvid en medtävlare dyker upp, vilket senare visar sig vara en ordningsvakt. Först in på toa med väktaren i häcken (vad han hade där och göra), sedan ställde jag mig och spydde i en stor soppåse. Av någon för mig okänd anledning försvann väktaren som en avlöning.
Avspydd och klar gick jag tillbaka till taxfree och mötte väktaren som frågade hur jag mådde. Polaren å andra sidan undrade om jag hade sett något snyggt.

När vi var på väg in i Stockholm, på väg sista metern till kajen, kom min gamla arbetskamrat fram till mig, vrålblängde och skrek något osammanhängande innan han lämnade fartyget på ett föga smickrande sätt, men minnesvärt för en annan. Inte lika minnesvärt blev följderna för mig, men det är en annan story.

//Zkrivaren

"Att vara sjuk och skada någon omedvetet, kan botas.
Att vara frisk och medvetet skada någon kan aldrig botas.
Att vara sjukligt skämtsam, vill man inte botas från."

//Zkrivaren 

En usel opålitlig och elak människa,
är egentligen en snäll och omtänksam person
med usla rådgivare runt sig,

Norra Sverige, är väl ett uttryck som alla har hört, eller kanske uttryckt också för den delen.

Nu vill de tre norra länen Nprr- och Västerbotten samt Västernorrland att de slås ihop till ett jättelän, som ska heta...just det Norra Sverige.

Västra Götaland finns ju redan, så snart kommer väl östra motsvarigheten med Kalmar, Kronoberg, Jönköping och Östergötland, ska det heta Ostland?

Politikerna har inte lärt sig att storleken inte har någon betydelse...bara tekniken.

//Zkrivaren

Visserligen kastas det boll i vattnet också, då i bassänger med två lag och mål. Men här vill man vara först med det nya, vattenboll utomhus!

- GRABBAR, AV MED KLÄDERNA OCH I PLURRET, DAGS FÖR TRÄNING!

//Zkrivaren som tittar på 

Tog mig en längre promenad, lite nedslagen, och med en mottagen kram, inombords och träffade en bekant som jag inte sett på ett halvår. Vi stod och pratade innan vi styrde stegen mot centrum, dig jag ändå skulle.

Det blev Coop idag, ett misstag känns det som efteråt.

Personalen var lika trevliga som asfalten en kall vinterdag utan snö.

Visst försökte kassörskan visa upp lite mer, men det kändes mest som "Aj fan, zkrivaren, då måste jag le", men se det hjälper inte mot mig, det skall vara genuint, som hos ICA!

//Zkrivaren 

Det var en gång ett golfproffs om gifte sig. Redan vid frukostbordet dagen efter det stora bröllopet gav han sin unga, nyblivna hustru direktiv:
- Nu är det så att nedre vänstra skrivbordslådan är låst, och den får du inte öppna förrän jag antingen är död eller ligger på mitt yttersta!
Hustrun sa sig vara införstådd med detta och åren gick sin gilla gång.
Efter 50 års äktenskap blev mannen inlagd på sjukhus - illa däran. Läkaren gav inget hopp - högst 48 timmar kvar, löd den hårda domen.
Hustrun erinrar sig nu skrivbordslådan, och öppnar den. Där hittar hon sex stycken golfbollar och 100 000 kronor!
Hon beger sig till sjukhuset och frågar den döende maken vad detta betyder.
- Jo, svarar mannen, varje gång jag varit otrogen har jag lagt en boll i lådan.
- Det var inte roligt att höra att du sysslat med sådant, svarar hustrun bedrövat, men å andra sidan har vi varit gifta i 50 år, så sex gånger är väl inte så farligt. Men de 100 000 kronorna, då?
- Jo, varje gång jag har fått ihop ett dussin har jag sålt dem...