Jag upptäckte en akut brist på en av de viktigaste sakerna på en toalett, toapapper.

Snabbt på hojen och trampa på, kombinera med ett fotojobb, för framtida bruk som det heter. Passade även på att slänga en massa utbrända batterier.

Jag valde ICA den här gången i rättvisans namn, om sådan finns. In och handlade toapapper och lite annat. I kassorna var det packat och alla pratade danska! Nu började jag sakta fundera på hur långt jag egentligen hade cyklat? Men danskan flöt bort för kassörskan var snabb och charnerande trevlig och snygg. Inte blir det bättre av att hon hamnade i en tanke och fastnade med blicken rakt på min ständige följeslagare, som ivrigt skickade signaler till huvudkontoret om omedelbar aktion.

Som pricken över i:et slutade summan på 69 kronor och det löste mycket. Hon har blivit min ICA-favve, gärna privat också. Må hon bli kvar och tina upp de som har svårt med leendet.

Precis som Lotta från Coop, som jag naturligtvis cyklade förbi med ICA-påsen fullt synlig, så hennes dag är garanterat som vädret, inte den bästa.