Ensamheten är en svår fiende. Övergiven och med en tom lägenhet blir tystnaden och ensamheten så tydlig. Telefonen är tyst och i mobilen kommer endast otrevliga sms.

Det är speciellt helgerna som ensamheten visar sig tydligt efter att sambon stuckit.

Efter många års frånvaro från Stockholm, min gamla hemstad, och med sporadisk kontakt med gamla polare, har jag åter tagit kontakt med dem. Det var en dum idé. Jag fick bara "Vem bryr sig om dig" i mig. Tack för det.

Först utfryst, kränkt och övergiven av en sambo, sedan lika övergiven av gamla kompisar med något enstaka undantag. Telefon som är tyst och oron gnager sönder mig, sakta, men säkert. Men innan jag faller i bitar ska jag skriva en bok, kanske blir det bara något som liknar en novell på nätet, kanske i bloggen, men det blir något i alla fall. Och det blir absolut fler bloggar!