Idag har kameran åter igen arbetat flitigt och människa och djur har fastnat på ett bra sätt på bild. Och jag själv har slitit ut pekfingret efter alla tryck på avtryckaren, men ibland är det värd detta.

Hundturerna de som för min del blir mindre och mindre eftersom hunden snart lämnar mig för alltid, har varit givande och i busets tecken. Hunden är som en tvååring helt plötsligt, lugn, fridfull, glad...och busig. De orsaker vi kan spekulera i är att idioten under har varit tyst en tid, och att vi är två som tar hand om hunden, något den varit van vid i sitt hela liv. Men av hänsyn till hunden är beslutet fattat att lämna bort den till en ny ägare, med djurvana och som är stor djurvän. Men saknaden blir stor.

Lika stor är nog inte sängens saknad av mig, men den kallar, så jag tassar tyst till badrummet, borstar tänderna, och kryper ner i sängen.

Nattinatti alla besökare!

Lev väl!

Efter en stormig stund i centrum med mycket prat och handlande, kom jag att träffa en hundägare, som sa först av allt:

-Du har gylfen öppen.

Det hade hänt igen! Gylfen hade lirkats upp inifrån av en sommarpigg varmblodig kompis, blott 15 år. Och jag hade inte märkt något alls, utöver glada leenden från flera kvinnor. Bara att konstatera att det var tur att ni damer här, inte såg mig då.

//Zkrivaren 

Det blev en diskussionsaktig förmiddag om EU, all makt som nu snart är hos EU, ännu längre från oss vanliga människor, knegare och väljare. Vi som väljer våra poilitiker som vi tror på i valen, de vi tror gynnar oss mest. Men gör någon det egentligen?

EU ville de flesta till, och dit kom vi, på gott och ont, mest ont ur bland annat synpunkten att makten försvinner ut ur landet. Det är EU som bestämmer vad vi ska göra, om böndernas åkrar, om giftiga produkter som förbjudits nu skall få vara kvar och användas. Vår regering tiger och samtycker, fast ibland piper den också.

Jag undrar varför vi har en sådan, är det inte lika bra att EU väljer en president, som är diktatorisk över länderna i EU, som får obegränsad makt att göra vad denne vill, så verkställer de olika regeringarna i respektive land dennes order. Som EU-medborgare kanske man får önska sig något, nu som med president...i så fall önskar jag sol och värme...länge.

En kille som låg i lumpen hade en fru som just skulle föda barn. Hans permis var slut och han var tvungen att återvända till luckan.
- Jag avskyr att behöva lämna dig så här, sa han, men jag måste. Du kan väl skicka ett telegram och säga hur det går. Men jag vill inte att killarna på luckan ska få reda på det, det blir bara en massa tråkningar och sånt. Skriv inte baby i telegrammet, skriv nånting annat - skriv "tekanna" till exempel.
Så gav han sig av till sitt regemente. Ett par dagar senare fick han telegram:
"Tekanna, tekanna, tekanna. Två med pip och en utan."

Efter en sen tur med hunden igår kväll, fick jag krypa ner i sängen och sova gott.

Jag vaknade till en kanonfin tisdag, om än lite kylig, men solen värmer. Jag önskar alla besökare en fin tisdag.

Idag har Linnea och Linn namnsdag. Grattis!