Efter några dagars ofrivillig tömning av magen i ett format man vill slippa, har magen börjat att stabilisera sig igen. Och idag blev det en 3 km lång cykeltur i lagom tempo. Hårdkörning blir det nästa vecka.

Hundarna är osynliga eller så börjar alla hundägare att lägga sig i solen, hundarna får vänta. En enda fan träffade vi på eftermiddagen, det blev ett kärt möte för hundarna, som efter 15 minuter fick slita från varandra så vi, elaka hundägare, kunde komma vidare.

//Zkrivaren 

Dagens vårkänslor, förutom mina egna, utspelade sig utanför ICA idag. Där kom en kille som jag inte såg, men blondinen i den minimala klänningen, ljusblå som visade mycket fortplantade sig nedåt. Men det roliga var att hon hade lagt pengarna löst på ett ganska vanloigt ställe. Men var fanns de? Han hjälpte till nerifrån...vem skulle inte vilja det? Senan gömde hon sig lite och av åkte utstyresln, till mångas glädje...här och var. Men pengarna hittades inte. Undrar om hon kollade det mysigaste stället också?

//Zkrivaren 

Tur att det är fint väder ute och magen håller sig oroligt lugn.

Med hunden blev det en trevlig tur, först när vi mötte en ung matte med stor 9 månader gammal valp. Hon var lite orolig, men min jycke lurade mig igen, gled långsamt bakåt inåt och fram. Hon är fräckare än husse. Sedan kom idrottsgänget bakom där en tredjedel var ambisiösa, vad resten var kan inte i ord beskrivas.

Vi kom att hamna bakom ett gäng kommunalare som anlände i två bilar, som parkerades på gräsmattan. Parkering på gatan tio meter bort var uppenbart alldeles för långt bort. Sedan gick de en sträcka på ca 600 meter, två såg ut att jobba, tre följde med för den friska luftens skull, antar jag.

Att det orkade så lång sträcka, måste ha varit bilarna som hägrade.

Jycken och jag tog oss i sakta fart åter i det underbara vädret. Någon vid sin sida och det hade varit årets bästa dag!

//Zkrivaren 

Det var en gång en ung Afrikan, som under ett år besökte ett land på norra halvklotet. Det var ett väldigt exotiskt land med djur älskande invånare,
började han sin berättelse vid återkomsten till sin hemby.

Några dagar under början av solperioden dyrkade de med stor iver sina fjäderfän. De smyckade sina hem med hönsfjädrar och bilder av kycklingar, de förtärde ägg av olika konsistenser, de klädde ut sina barn, tände eldar och smällde av raketer. Det var någon slags ond gudom de försökte att skrämma bort.

Senare på året. När solen - (som alla också dyrkade) - stod högst på himlen, klädde de en stång med blad och blommor och reste den mot skyn. Sedan dansade de runt och sjöng sitt hemlands vemodiga sånger, jag minns särskilt hur de härmade grodornas rörelser och ljud.

När kvällarna blev mörkare, flockade sig människor kring enkla ljuslågor. Nu hade de vuxna haklappar och små mössor på sig. De djur som de nu hyllade,
var små skaldjur. Som de åt tillsammans med de starka drycker som detta folk älskar.

Det hemskaste hände mig när nätterna var som längst.
En natt öppnades min dörr och en mängd kvinnor i vita, fotsida klädnader trängde in. En kvinna hade ljus kring sitt hår och allesammans sjöng om
hästar och talade om katter.

I detta land var det sällan jag hörde någon tala om sin Gud.

Men jag fick vara med och se när de firade den stora grisfesten. De anrättade grisen på många olika sätt och när de på första dagens afton hade ätit - då kom deras Gud. Ja, de sade aldrig att det var så, men jag förstod nog. Han liknade vår
gamle medicinman, med mask framför ansiktet och underliga kläder. Han hade dyrbara gåvor med sig till människorna, som då blev glada och lyckliga. Sedan försvann han igen. De sade, att han brukade komma till dem en gång om året.

Det är ett mycket underligt och exotiskt folk höll hela den afrikanska stammen med om.

Och vi svenskar som inte skall ha någon egen kultur!!!

Att magen inte lär sig, jag vill inte vara sjuk. Golvet till toaletten är utnött och nya mattor får läggas in. Ja, tänk dig själv alla framoch åter lopp man gör på en timme. Lägg ihop timmarna till en dag och lägg ihop dagarna...

Mår pest och annat överallt just nu. Fick tips om hur jag skall lugna magen, som vanligt blir det ett antal försök, mer eller mindre lyckade sådana.

Idag har Georg och Göran namnsdag. Grattis!