Ibland undrar jag vad jag egentligen gör, allt rullar på i samma banor varje dag, som blir veckor, månader och slutligen år.

Dags för en ändring, men när, hur, var?

Inga svar finns och tiden väntar inte, varför gör jag det?

Sängen kanske väntar, annars funderar jag vidare här senare.

Lev väl!

//Zkrivaren 

På eftermiddagsturen blev det hemska saker igen. Först träffar vi på två mindre vettiga kvinnor med en hund, som de dels försökte strypa med kopplet, dels muta med godis, så den inte ens tittade på min hund. Min hund led av vad den såg, och jag sa åt henne att hon har mer hjärna än de två medföljande människorna hade. Då blev hon stolt.

Senare mötte vi en Golden, som inte fick hälsa. Dennes matte var synbart rädd för schäfer och när min stannade bakom mig och tittade när den andra lade en stråle, trodde jag att det var dags att ringa ambulans. Men hon gick och min gick fram för att spana in pölen.

Ett angeläget ärende på stan, slutade nästan i kyrkan.

För en gångs skull lät jag cykel stå och promenerade, och kom i fatt en dam som såg ut att vara nöjd idag. Men när hon såg mig blev ögonen hjärtformade, och jag sprang...åt andra hjållet, för första och sista gången, hoppas jag. 

Hon var troligen drabbad av vårkänslor, och känslor har även jag, fast jag är karl. Och det fanns samma känslor hos ICA, mysigt. Fortsätt så! :-)

Väl in till bostaden för att äta gick jag i andra trevliga tankar och öppnade en förpackning med kniv, som jag satt i handen. Min tur att blöda, måtte jag inte blöda mer senare, nu när jag fått stopp på detta.

//Zkrivaren 

En känd filmskådespelare var fruktad för sin överlägsna hållning och erkänt svår att arbeta med. Vid ett tillfälle försökte en ung regissör få honom att tona ner vissa manér. Skådespelaren hejdade sig framför kameran, såg föraktfullt på den unge mannen och sa:
- Hör du, grabben, bara för att du ska förstå vem du talar till så ska jag be att få upplysa dig om att jag har många miljoner på banken. Vad har du?
Regissören betraktade skådespelaren en kort stund och sa sedan helt stillsamt:
- Vänner...

Måndag förmiddag, fullproppad av saker som ska göras och det när solen skiner och det är trevligt. Och jag är nog inte ensam om att vilja släppa allt och bara gå ut och njuta av det fina vårvädret utomhus.

Men så roligt får det inte vara.

Precis som natten varit, orolig igen, en mardröm och tvivel om ärlighet, hade huvudrollerna, och idag mår jag därefter.

Idag har Anneli och Annika namnsdag. Grattis!