Snart övergår fredagen den 4 januari till lördagen den femte och Rut har inte längre namnsdag.

Själv hoppas jag att jag får en lugnare dag imorgon och får slippa må dåligt, men ibland får man vad man förtjänar. Som att gå ut med hund i motvind som gör att kylan känns rejält. Sand har äntligen kommit och det var med lättnad som jag gick på isen hem med hunden. Tyvärr sådde jag tanken om en sandlåda i området. Vem som får sköta den? Gissa på!

Nu ska jag i bingen och det innebär att några personer som väntat på mig blir ledsna. Om du är en av dem, jag hör av mig imorgon, och det är inget personligt!

Lev väl!

Dagens eftermiddagstur böejade innan jag kom ut med hunden, när jag kom hem  Efter att ha slirat ikapp med bilarna på cykel och kört på tvären fast än farten var låg, var det dags att ta sig igenom drevet hemmavid. Men först diket vid garaget som gick bra och full fart till drevet in i det, sedan förlorade jag kontrollen på cykeln när den plötsligt gled åt sidan. Jag kom snabbt av, men höllt på att gå omkull då cykel stack iväg i motsatt riktning.

Något sådant har jag inte upplevt sedan -90-talet i Stockholm, då jag i stillastående bil på Hornsgatan, södermalm, kanade sidledes på en isbelagd gata.

Och mycket riktigt, under var det centimetertjock is, från parkeringen och 20 meter mot portarna. En sträcka som normalt inte tar någon tid. Idag tog det tid!

In och jaga hyresvärden som svarade otroligt nog. Han var ensam, men skulle försöka få ut folk. Och när jag gick ut med hunden var det med livet som insats. Och grannen efter med sin hund, tokig i min (vem ser husse?). Matte höllt på att åka på sin lilla bak, vilket var synd hon inte gjorde då hade jag haft skäl att hjälpa. Och killen henns hade blivit gladare ändå.

Hundpromisen med två hundar, för killen kom också, blev att gå ett steg framåt och fem bakåt i en hård motvind, när vi vände flög vi en meter elelr så tills hundarna stannade.

När jag kommer hemm har någon sandat delar av isen så det var lite säkrare att gå, åtminstone idag. Imorgon är det en ny (helg)dag. Måtte vinden avta för idag fick jag nog av motion. 

Äntligen kanske det blir lite sand av i närområdet. Jag börjar ledsnat på dem som inte sandar, speciellt när cykeln känns säkrare än att gå, fast jag slirar och halkar som bilarna. Ett par cm is är orsaken i närområdet, dock fick jag tag i en ansvarig som skulle försöka få ut sand innan kvällen. Alltid något.

Ska passa å att höra om de kan transportera snön norrut också, så blir det grönt här och krutresterna i norr försvinner. 

Det var en gång en mamma som tittade på sin flickas betyg i svenska. Hon rynkade på näsan och var inte så förtjust över reslutatet.
- Svenska är ju inte din starka sida, sa mamman.
- Ska du säga! Jag hittade ett brev från tiden då du var nyförlovad med pappa och du stavade alltid snopen med två p.

Att vara ute här idag i detta förbannade vinterväder med rejäl blåst och isblanka trottoarer, är lika kul som att vinterbada i Sibiren i en timme.

Än så länge har jag sluppit ramla, men hunden åkte omkull en gång på ren is.

Detta hindrar mig inte från att bjuda in folk, dig och andra, men ta med snöskyffel, första förband och en ambulans. Sedan får du se mig i natura hur ilsk jag är.

... är året 2008, och nu på förmiddagen för ungefär en timme sedan körde plogen runt och blankpolerade isen. Sedan lades ett tunt lager sand på, något som är borta till lunch.

Borta är även de flesta gräsänder som annars har det bra här. Kvar är några få modiga krabater. Men värst är kråkorna som inte ens väjer när man kommer med cykeln.

Idag har Rut namnsdag. Grattis!