Jag har hunnit med att bo på många orter i landet och rest och besökt andra. I norr är det fortfarande för många vita fläckar, vilket jag är ledsen för och på varje ställe har jag efterlämnat någonting, företrädesvis i växtväg. Men inte likt film- och seriefiguren Zorro, ett Z.

Där jag hade min uppväxt fanns 1 100 blomlökar. Vid min adra egna lägenhet lämnades cykel och trädgårdsredskap kvar (minnet). I Västerbotten ett tiotal växter, egna maträtter och ett salladsland. Och så här har det fortsatt, så det är inte bara mina rötter vad det gäller släkten som är utspridda i Sverige.

Man får vara lite försiktig när man går förbi husbyggen. När jag gjorde det idag så lyfte man en stor betongvägg med kran. Tänk om den hade lossnat och hamnat på foten?
Eller den vägg med dörröppning, kanske skulle passa runt halsen?

Men närmare ändå blev det en stund senare när en husköpare tvärnitade sin bil mitt i gatan och trafiken. Den närmast bakom fick troligen närkontakt för det uppstod en kort diskussion innan den andra bilen lämnade. Den första hade nänligen sett sin fru och barn. Dom var viktigare än en olycksrisk! Huset de skulle titta på låg inte långt ifrån och strax efter allt kom också mäklaren.

Om det var den trassliga situationen eller dålig planering, det vet jag inte, men femtio meter ifrån stod en liten Toyota med soppatorsk. Men det går lika bra att fylla den med sockerdricka!? Åtminstone när man helt ut läsken och fyll den återvinningsbara flaskan med bränsle till sin törstiga bil. När man ser sådant är det inte konstigt att man är mer emot än för återvinning.

Igår skulle jag även vara duktig med maten, förbereda genom att koka potatisen för stekning idag. Jag planerade att under tiden jag satt och gjorde annat så kunde potatisen koka. Problemet var att jag satt och läste mig trött. Så trött att jag somnade sittandes i soffan och vaknade två timmar senare av att lägenheten luktade så gott.

Några minuter senare hade även hjärnan vaknat. POTATISEN! Det var lungt. Kastrullen klarade sig bra och potatisen blev i och för sig lite bränd, men det gick att skära bort. Men steka idag? Nej, det blev att värma den och någon mer välkokt potatis var det länge sedan jag åt.