Veckoslut har också ett slut, som närmar sig. Snart är det måndag igen, ny arbetsvecka med allt det innebär. För min del blir det mycket skrivande, inte bara följetong i bloggen utan annat också. Kombineras med att ta ut hunden och imorgon blir det extra roligt eftersom det skall bli regn. Blöt hund dito husse blir blött inomhus.

Då blev söndagen bättre. Kul att motionera mig tyckte hunden, i synnerhet som vi hann gå ner till gatan innan vi mötte en lite jycke, jämngammal med min. En ilsk liten dam som försökte tukta min, som var flera gånger större än den. Sedan hann vi hundra meter så träffade vi en annan hundägare vars hund min hälsat på. Två meter senare kom nästa hund. Och så gick det sakta framåt och dagens längsta runda var ett faktum. Det tog fem gånger så lång tid att komma från start till mål mot normalt. Ovanligt, men kul. Både för hunden och för mig.

Roligt var det också i affären när jag stod och blickade ut över lokalen utan att se, jag tänkte. Plötsligt kom en kille och en blondin i mitt synfält och inom hörhåll:
- Han vill leka med mig, säger blondinen och tittar på mig.
- Det är väl inte så konstigt , säger killen helt lugnt
- Men han vill leka med mig, upprepar blondinen när de passerar mig.
- Glöm honom, svar killen innan de försvinner bakom hyllorna.
Och jag kan konstatera att det var ju tur att det var en blodin som ville leka, tänk om det hade varit killen....
Å andra sidan är grannen en blondin...Godnatt!

Varför sitter vi och ser på Eurovisionsfinalen år efter år?

Allt börjar med Christer Björkman, som vill ha sitt sagt och musiken som skall passa artisterna, sedan får man hoppas att det passar tävlingen. Och att det verkligen är den som får flest röster som vinner på sitt framförande, inte bakomgrejs.

Vi som inte fått förtroendet att jobba med detta, vi sitter och njuter (?) under ett antal lördagar av idiotiska delprogram med en löjlig Luuk som programledare. (Skicka tillbaka honom till 4:an.) Och så kommer den stora finalen i Globen varje år. Och det är alltid lika vanligt som osäkert att rätt låt vann.

Ut i stora världen tävlas det också för att sedan bli Eurovisionsfinal där Sverige är en deltagare av många, men det förutsätter att det bidrag vi skickar håller hög klass, att vissa kan hålla käften stängd samt att jurymedlemmarna faller för bidraget, då vinner vi!

Det är därför vi sitter troget framför TV:n, en allt mer krympande skara människor.

Ny dag, nya blogginlägg. Jag drar till med en historia direkt.

PER HAR EN STOR EN...., stod det skrivet på tavlan i gymnasiet när lärarinnan kom in.
Hon tittade på texten innan hon sa:
- Vem har skrivit detta?
Ingen av eleverna svarade på fårgan.
- Per, du får sitta kvar efter skolan, fortsatte lärarinnan.
Efter kvarsittningen när Per kom ut på skolgården kom kompisarna fram och undrade hur kvarsittningen varit.
- Mmmm. Låt mig säga så här svarade Per. Det lönade sig att göra reklam!