Ibland kan man inte motsvara all förväntan, i synnerhet när man inte vet om den, men under den sista tiden fram till idag har jag fått veta att det finns många ute i cyberrymden som vill att jag sätter igång med bloggandet. Frågan är varför så få hört av sig?
Att ta ett sådant beslut har inte gått utan den "pusch" jag idag fått från flera håll. Men ändå är det tungt att börja igen när jag har gjort ett längre uppehåll, till glädje för vissa, ingen nämnd ingen glömd.

Och för att fullfölja denna inledning och avsluta densamma vill jag tacka alla som visat att de bryr sig, det värmer men problem finns kvar. Vissa av dem kan jag inte fatta beslut på ensam. Nu till den första bloggens sedan datorn uppfanns... :-)


Kan man förstå varför vissa ska köpa nya fina mullrande bilar och sedan inte kunna köra dem? Idag på morgonturen med hunden kom det en Ford av pick-up-modell, sprillans ny, förmodligen direkt från försäljaren. Han skulle vända på den mycket breda vägen, men för säkerhets skull körde han in någon meter på angränsande väg och påbörjade svängen. Dock tyckte föraren av fordonet att dryga elva meter inte räckte trots att det blev nära två meter över vid "rundpallen". Han stannar och blockerar min väg. Jag var tvungen att gå på gatan eftersom trottarerna är avlastningsplats för snö. Efter tio femton sekunder får han i backväxeln och motorn mullar när bilen backar sakta. Sedan tio femton sekunder till innan han får i ettans växel och påbörjade sin färd framåt varifrån han kommit.
En sådan ägd och körd bil kan vara värd att satsa på när den säljs.

Igår när jag skulle över en trafikerad gata i stan kom det först två bilar från vänster i lagenlig fart. Från höger kom en bil. När de två förstnämnda passerat var mötande ett tjugotal meter ifrån mig. Jag väntade in den eftersom flera andra bilar låg några hundra meter bort. Det skulle jag inte ha gjort.

Bilen gick inte så fort jag först trodde beroende på att "liket" med dammet kvar, satt bakom ratten. Det blev att stå och vänta länge. Tio bilar ingen körde över gällande hann i fatt och när gubbtjyvingen kom fram till en mer trafikerad gata och hade väjningsplikt ställde han sig blockerande och väntade på fri sikt åt båda hållen (2-300 m) innan hann skulle svänga vänster. Resultatet blev en serenad bilhorn i ilsket moll eller var det möjligen dur? Det tog en stund innan serenaden gick in i öronen och han flyttade fram positionen så pass att alla övriga kom fram, åtminstone svängandes åt höger.
Detta höllt på att sluta med att jag blev påkörd. När jag korsade gatan kom en annan bil från gatan jag skulle in på, blinkandes åt höger, såg kalabaliken och hörde serenaden. Forfarande tittandes och blinkandes åt höger börjar han köra svängandes åt vänster, mot mig. Innan jag hann få ut min serenad upptäckte föraren vad han höllt på att göra och rättade ut bilen.

Lev väl (även om inte jag gör det)!